Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Den islamiska konstens väsen. Av Carl Johan Lamm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Johan Lamm
skulle medge, att den europeiska konsten
är mer skiftande än den islamiska.
Detta innebär ingalunda, att den
islamiska konsten är den europeiska
underlägsen utan endast att den är mer homogen.
Ett sådant omdöme kan givetvis göras blott
om man tar hänsyn ej endast till vår egen
tids konstskapelser utan även till sådana,
som överbragts oss från gångna epoker,
särskilt i den mån de fortfarande stå i det
levande livets tjänst.
Hur starkt skiljer sig ej, för att anföra
ett par exempel, mellersta Tysklands gamla
delstatshuvudstäder från sina italienska
syskon, eller Englands gamla
universitetsstäder Oxford och Cambridge från sina
ännu äldre rivaler på kontinenten, Padua,
Bologna eller Krakau! Sannerligen, för att
man inom den islamiska världen skulle
kunna finna lika starka motsättningar,
skulle knappast ens den långa resan
mellan Rabat och Kabul förslå!
Likväl tala de flesta europeiska folk
språk, som tillhöra en och samma stam, den
indoeuropeiska, medan de tre tungomål,
som dominera inom den islamiska världen
— arabiskan, persiskan och turkiskan —
tillhöra tre fundamentalt skilda
språkstammar : den semitiska, den indoeuropeiska
och den uralaltaiska. Även i rashänseende
råder inom Islam en motsvarande
splittring, gentemot vilken Europas dominerande
raser i stort sett te sig som en enhet. Den
islamiska konstens relativt homogena
karaktär synes sålunda tyda på, att
raskaraktären knappast, såsom många mena, är av
dominerande betydelse för konstens
uppenbarelseformer.
Den grundläggande orsaken till den
islamiska konstens överraskande stora
enhetlighet är uppenbar och framgår omedelbart
av dess benämning. Den islamiska konsten
är det konstnärliga uttrycket för
människor, som tala de mest skiljaktiga språk och
som tillhöra de mest olika raser, men som
alla uttala samma trosbekännelse: »Det
finnes ingen gud utom Gud, och
Mohammed är Guds profet.»
Jag skall ej här ingå på frågan, i vilken
utsträckning Islams utbredning i tid och
rum äger sin motsvarighet inom den
islamiska konsten och i vad mån
rasolikheterna inom den islamiska världen ha
påverkat densamma. Här skall jag närmast
inskränka mig till att diskutera det direkta
inflytande, som Islam kan tänkas ha utövat
på sina anhängares konstnärliga ideal och
dessas förverkligande.
Den fråga, som härvid i första hand bör
beaktas, är Islams inställning till konsten
överhuvud, sådan denna inställning funnit
ett uttryck i koran och tradition (hadith).
Dessa auktoriteter giva de rättrogna
detaljerade anvisningar för uppträdande och
handlingssätt inom de mest olikartade
områden av mänskligt liv. Men till vår stora
förvåning — och missräkning — finna vi,
att Islam tar så liten hänsyn till
människans estetiska behov och de sätt, på vilka
dessa kunna på ett legitimt sätt
tillfredsställas, att vi måste fråga oss, om vi ej
voro förhastade i vårt påstående, att
Islam varit av grundläggande betydelse för
skapandet av en klart utpräglad islamisk
konst.
Såsom ledare för en nation av krigare,
vilkas största dygd var förmågan att
uthärda umbäranden, var Mohammed en
svuren motståndare till ali slags lyx —
med undantag av parfym —, detta så
mycket mer som han fruktade, att denna dygd
kunde taga skada av de materiella
förmåner, som ett ständigt växande krigsbyte
kunde skänka. Såsom alla veta, förbjöd
han användandet av kärl och smycken av
guld, och även om detta förbud under
tidernas lopp synnerligen ofta har överträtts,
ha sådana föremål aldrig kommit till
användning i samband med kulten. Även i
palats tillhörande furstar och andra
stormän, som ej tvekade att omge sig med ali
den lyx, som konsten kunde skänka, voro
562
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
