Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Den islamiska konstens väsen. Av Carl Johan Lamm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den islamiska konstens väsen
Fajansskål med underglasyrdekor i ljusblått, mörkblått
och svart på vit botten. Sultanabad, Persien, 1300-talet.
Nationalmuseum.
guldkärl i stor utsträckning ersatta av kärl
av annat material, som kunde ge ett starkt
intryck av rikedom och prakt utan att
innebära en direkt överträdelse av koranens
bud. Såsom exempel kunna här nämnas glas
och fajanser med lysterdekor, glas
ornerade i guld och emalj färger samt
bronskärl med inkrusteringar i silver, stundom
även i guld eller koppar. Vi kunna här
iakttaga, att religionens inverkan på
konsten i detta fall ej varit direkt utan
indirekt, eller, närmare bestämt, att den ej
sammanhängt med positiva anvisningar
utan med förbud och med de troendes
försök att kringgå dessa utan att visa formell
ohörsamhet.
I ännu högre grad gäller detta
beträffande den islamiska världens
städningstagande till den bildande konsten. Denna fråga
har under de senare åren så ofta
behandlats i facklitteraturen, att jag känner en
viss motvilja mot att åter ventilera den.
Då den emellertid i detta sammanhang är
alltför betydelsefull för att helt förbigås,
skall jag här i korthet redogöra för den-
samma, delvis i anslutning till den franske
arabisten Massignon.
Koranen själv innehåller intet formellt
förbud mot bildframställningar av levande
väsen, men liksom Mose lag, och tydligen
såsom ett resultat av judiskt inflytande,
förbjuder den strängeligen ali tillbedjan av
avgudabilder. Sådana hade dyrkats av de
hedniska araberna likaväl som av de gamla
hebreerna och de flesta av forntidens
semitiska folkstammar, och det förtjänar att i
detta sammanhang påpekas, att semiternas
avoghet mot bildframställningar ingalunda
synes vara så allmän och »rasbestämd»
som i allmänhet anses. Det kan här även
nämnas, att den mohammedanska
religionens bildfientliga tendenser direkt
påverkat den österländska kristenheten. Det är
ingen tillfällighet, att den ikonoklastiska
perioden i Bysanz’ historia (726—846)
nära motsvarar det odelade kali fatets
blomstringstid; nyare forskningar ha klart
ådagalagt, att de bysantinska bildstormarna
genom att låta sig influeras av Islams
bildfientlighet sökte med fiendens egna vapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
