- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiotredje årgången. 1934 /
579

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Sanning och fantasi i historien. Av Curt Rohtlieb

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sanning och fantasi i historien

kontrolleras genom upprepning av
händelseförloppet. Naturvetenskaperna äro bättre
ställda. De disponera sitt mer eller mindre
konstanta material och kunna utforska det
genom upprepning av samma fenomen.
Kanske betala deras målsmän detta
företräde väl drygt genom att avstå från de
domäner, som äro dyrbarast för vårt
vetande. Men lagvetenskaperna höra dem till.
Historieforskaren är avskuren från
möjligheten att göra experiment. Han får nöja sig
med historiens egna. Filosoferna skilja ju
mellan nomotetiska vetenskaper, som
uppställa eller utfinna en lag, »nomos», och
idio-grafiska, som framställa det enstaka,
säregna, på grekiska »idios». Psykologin hör
till de förra men stannar tyvärr långt från
det mål, som namnet programmatiskt anger.
Historien till de senare.

De idiografiska vetenskaperna söka ej
lagar utan gestalter eller händelser.
Uppgiften, antingen de arbeta på området för
politik, konst, språk, religion, ekonomi
eller annat, blir att återge det förflutna
dess eget liv.

En lag kan bevisas till oemotsäglighet.
En lag kan gälla för obegränsad tid och
obegränsad omfattning. Men den organiska
helhetsbild, man med historiska hjälpmedel
vill få fram, måste till gengäld äga ett
konkretare innehåll än några lagar. Den
nomotetiska, laguppställande vägen leder
till renare sanning, den idiografiska,
ge-staltskapande, till rikare liv.

När historien försöker rekonstruera en
annan verklighet än händelsernas faktiska
•—- »huru det skulle ha gått om . . .», —
visar sig bristen på kända lagar. Huru
skulle det ha gått, om Napoleon segrat vid
Waterloo? Lika subjektivt blir svaret, när
verkan av en institution skall undersökas.
Atén gick under genom sin demokrati!
Nej, genom den makedoniska monarkins
missgrepp! •— Nej, genom förvekligande
■—-eller tvärtom genom de fruktansvärda
krigen. Lagar poneras väl oförtrutet för den

Jösse Eriksson. Träskulptur
p à e n k o r s t o l i Vä s t e r å s
d o 111 k y r k a.

historiska utvecklingen, men annat bevis
för ett kausalsamband i stort kan ytterst
sällan uppvisas, än att händelseförloppet
faktiskt blev det eller det.

Källforskningen behöver flera
lagvetenskaper. Men historien behöver något mera
än dessa.

Kommer man någon vart utan att
komplettera källorna? Fantasin är en fara för
forskningen, men kanske även
bokstavsdyrkan. Det allra mesta, som skett, har
väl förmedlats av det talade ordet. Är det
ej en ohållbar fiktion att ur de bevarade

579

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1934/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free