Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Kulturhistoria och kulturbilder. En översikt. Av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kulturhistoria och kulturbilder
En översikt
A v Th ure Ny man
ET FINNS — och måste
naturligtvis finnas — olika åsikter om, vilken
kulturperiod i vårt folks historia som varit den
mest svenska. Somliga hålla kanske på de
medeltida gråstenskyrkorna som det renaste
uttrycket för svenskt kynne, andra tala om
Vasatiden som »den mest svenska av alla
tider», storhetstiden har sina förespråkare, och
det är väl inte uteslutet att vår egen tid
skulle kunna samla röster vid en eventuell
votering likaväl som stenåldern eller
vikingatiden. Men om man söker en syntes av svenskt
och kultur, är det kanske ändå den
gustavianska tiden som hembär segern. Från
primitiv kraft genom våldsam prakt och ett
raffinemang, som knappast har djupa rötter, har
svensk kultur då nått fram till ett slags
självbesinning, en ädel behärskning, som tycks oss
vara dess skönaste blomma.
Det är då med ett särskilt intresse man
öppnar en bilderbok från denna tid sådan som
framlidna amanuensen vid Nordiska museet
Gerda Cederbloms verk om Pehr Hilleström
som kultur skildrare. I den första av de bägge
delar arbetet omfattar har utgivarinnan
sammanfört bortåt ett hundratal av den
produktive hautelissvävaren-målarens genrebilder ur
de högre klassernas liv på den gustavianska
tiden. Som intendenten Gösta Selling i nedan
berörda uppsats påpekat, får man ta Pehr
Hilleström med ett grand salt, när det gäller
troheten i detaljerna. Hans interiörbilder från
de gustavianska salongerna bygga ofta på
franska underlag. Det är gärna en smula
högre i tak än en vanlig borgare hade det i
Stockholm på den tiden. Men detta hindrar
naturligtvis inte, att Hilleströms målningar
ha ett stort värde som dokument över tidens
liv i allmänhet. När han återger en ung dam,
som värmer sig framför brasan, har han
säkert hållit sig så nära verkligheten som tidens
estetik medgav. Vi känna i varje fall igen både
kakelugnens mönster och kaffekannans form
såsom typiskt svenska, och den lilla nyans av
fransk frivolitet, som man kanske kan spåra
i den kokett lyftade kjolen, har inte förmått
ta loven av de svällande bröstens sunda
sinnlighet. När vi bläddrat igenom dessa bilder,
ha vi fått göra en lång rad indiskreta besök
vid spelpartier och konserter, sällskapsaftnar
och förmiddagsmottagningar, i kök och
barnkammare, vid åderlåtningar och hos
spågum-mor. Vi ha fått deltaga i den publika
spisningen på slottet och se på, hur fru
Schröder-hjelm låter åder, och alla slags
hushållsbestyr ha passerat revy inför våra ögon, hur
man strök och stickade, kardade, häcklade och
spann, bakade och bryggde, rensade fisk och
plockade fågel, hur man granskar ägg för
konservering och kokar kaffe i kakelugnen,
skurar koppar och letar loppor, häcklar, härvlar
och diskar glas, knypplar och matar höns.
Andra delen av arbetet innehåller dels en
komplettering av första delens högrestånds-
Gerda Cederblom, Pehr Hilleström som kulturskildrare I—II. 1927—1929.
Sixten Rönnow, Per Hilleström och hans bruks- och bergverksbilder. Nordiska museets förlag. 1930.
Gustavianskt. Studier kring den gustavianska tidens kulturhistoria, tillägnade Sigurd Wallin. 1932.
Sigurd Wallin, Nordiska museets möbler frän svenska herremanshem I—II. Nordiska museets förlag. 1931—33.
Albert Löfgren, Stockholms kanngjutareskrå I—II. Nordiska museets förlag. 1925—1933.
Västgötagårdar. Herremännens och böndernas äldre byggnadskultur i Skaraborgs län undersökt genom
Nordiska museet. Vägledande översikt, redigerad av Sigurd Erixon och Sigurd Wallin. Stockholm
1932.
Erik Andrén, Västerviks bebyggelsehistoria. En undersökning av bevarade äldre hus och gårdar. Nordiska
museets handlingar 2. Stockholm 1933.
Fataburen. Kulturhistorisk tidskrift. Årg. 1—25. Stockholm 1906—30.
Nordiska museets och Skansens årsbok Fataburen 1931—33.
Sigurd Wallin, Fredrik l:s tid sådan den representeras i Nordiska museets avdelning jör de högre stånden.
— Svensk rokoko. — Gustaviansk stil i dess tidigare form. — Karl Johansstilen. Nordiska Museets
förlag. 1924.
39—Ord och Bild, 43:e årg.
609
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
