Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Katarina Jagellonica. Av P. O. v. Törne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. O. v. Törne
bevarat i vårt medvetande varit icke så
litet torftig och därtill behäftad med en
ensidighet, som vi vid närmare besinnande
väl skola vara benägna att finna något
tvivelaktig.
Vi ha ju främst vant oss vid att i Katarina
Jagellonica se en övertygad representant
för den katolska motreformationen, ett
lydigt och verksamt redskap för påve och
jesuiter. Att en dylik uppfattning tål vid
en viss modifiering, måste emellertid
numera obetingat erkännas. Vi kunde vidare
ha tänkt oss, att det kulturinflytande en
person som hon dragit med sig måste varit
polskpräglat till sin art, men icke heller
detta är riktigt, hur mycket hon än som
hertiginna i Finland och drottning i Sverige
älskade att se sin omgivning polsk. Hov
och konungadöme i Polen voro under
hennes uppväxtår starkt influerade av italiensk
renässansbildning, och så blir det som
spridare och förmedlare av en sådan och
än mer av dess kvinnobildning hon allra
främst väcker vårt intresse.
Renässansens kvinnobildning hade, som
dess odling överhuvud, sin högsta
blomstring under det sextonde århundradets förra
hälft. Denna kvinnobildnings ideal, en
blandning av lärdom och levnadskonst,
av skönhetsdyrkan och praktisk
verksamhet utåt, av frihet och
konvenansbundenhet, fick uppleva en period av sällsynt glans,
som icke kan undgå att blända
betraktaren i en sen tid efteråt.
Det ser ut som om idén att
kvinnouppfostran borde få ett lärt inslag
förbundet med studium av latinet haft sitt
första upphov i Spanien, om vi härvid
kunna följa den utmärkte franske
kulturhistorikern R. de Maulde la Clavière. Den
spanske humanisten Vives, yngre vän till
Erasmus av Rotterdam och mycket känd av
hela sin samtid även inom Sverige, där
hans skrifter med tiden övade ett betydande
inflytande, ivrade sålunda för att låta de
unga flickorna lära latin, främst i syfte
att på den vägen låta dem stifta bekantskap
med de klassiska filosoferna, Seneca och
andra. Italienarna upptogo hans tanke.
Den elegante Bembo, lärdomsentusiast,
beundrad smakdiktator, virtuos på
språkstilens område, äntligen ock en produktiv
författare, formade satsen att »en ung
flicka bör lära sig latin, ty detta förlänar
höjden åt hennes charm». Den spanska och
den italienska synpunkten gingo eljest
något i sär. Vives ville genom sin
filosofiska och litterära metod bereda kvinnan
för äktenskapet, i vilket hon tack vare sitt
vetande och samtidigt sin kunnighet i
alla hushållsvetenskaper, borde bliva
lyckligare och känna sig mera jämställd med
mannen än förr. Italienarna med Bembo
gingo ett steg längre. De ville med den nya
uppfostran skapa ett nytt ideal och ge
kvinnan möjlighet i hand att mångfaldigt
påverka mannen, ända därhän att
åtminstone i viss grad härska över honom. Det
var detta den italienska renässansens
kvinnoideal som med sin bestickande glans
vann samtidens bifall och snabbt anträdde
sitt segertåg över världen. Margareta av
Navarra, Frans I:s vittra syster, läste
obehindrat latin, Maria Stuart skrev brev
och deklamerade på samma klassiska
språk — att hon skrev vers på franska var
ju mindre förvånande, och ändå behövdes
det en tysk professor för att upptäcka,
att de bekanta »kassettbreven» till Bothwell
voro skrivna på fransk vers —, och Jane
Grey, »tiodagarsdrottningen», läste Platon
på grekiska.
Den italienska skolan ville framför allt
genom de klassiska studierna hos kvinnan
utveckla ett sunt omdöme såsom en
behövlig motvikt mot passionerna,
människans största fara. Kvinnan borde som
sina prydnader räkna renhet, blyghet,
tillbakadragenhet, andaktsfullhet, kännedom
om de klassiska författarna (till och med
obeskurna) och om kyrkofäderna, detta
allt för att hos sig forma ut den typ av
626
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
