Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Carl Gustaf Tessin såsom kulturpersonlighet. Av Arvid Bæckström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arvid Bæckström
ett av sina många förslag till gravskrift
över sig själv, börjar denna så: »Här vilar
en infödd svensk man.»
Men gravskriften var för tidig. Ännu
levde han år efter år ■— såsom karolin
stred han intill det sista utan att ge vika.
Hans vapen var en storartad andlig
elasticitet, därom vittnar inte minst dagboken,
skriven under kulna vinter- och
höstmorgnar, innan solen ännu lyste över Yngarens
vatten, under ljusa vår- och
sommarmorgnar vid ackompagnemang av regn eller
fågelsång. Vanligen kl %5, sällan efter 6,
började hans också på landet så
mångskiftande dag.
Han visade sig vara mer än en socialt
förnäm grandseigneur; hans själslivs
spännvidd, hans oförbränneliga kulturoptimism
har gjort honom till en märklig gestalt i
svenska bildningshistorien.
Slumpen unnade honom en försonande
epilog till hans ödesdigra konflikt med
kungaparet: en sen solnedgångsrodnad efter
hans långa, stormiga arbetsdag. Den 24
maj 1769 lät hans forne elev, hans älskade
kronprins, förebåda en visit hos sin gamle
»Tess». Änkeman som Tessin nu nyligen
blivit, gjorde honom tanken på mottagandet
bekymmer. »Men vi äga Gudilov en prins,
som väger hjärtan och ej räknar fat.» Då
kronprinsen kl. 9 på aftonen ankom, hade
han »endast med sig riksrådet Bielke och
pagen Lilljehorn, ej ens en kammartjänare
eller en lakej — aldrig reste kung Carl
XII med mindre ståt.» Följande dag reste
kronprinsen igen. Men nu bebådas genom
en express deras majestäter själva på väg
från urtima riksdagen i Norrköping till
Stockholm. I brev till kronprinsen med den
återgående expressen förklarar visserligen
Tessin, att Åkerö ingenting annat är än en
teater utan dekorationer, utan vaxljus’ sken
och utan illusioner —• det elegant använda
teaterspråket visar, hur väl f. d. guvernören
kände sin f. d. discipel. Privat klagar Tessin
inför sin dagbok: »Jag är mer död än le-
vande, ehuru för vissa orsaker med
begravningen dröjes.» Han beredde sig
emellertid på att mottaga 120 personer (skickligt
räknat! det kom 119). På förhand gör han
den världsvisa reflexionen, »att överheten
och överbetjäningen alltid äro snarast nöjde,
men underbetjäningen vida mer laggrann,
utan eftertanke att där konungen är
tillstädes, gives ingen annan husvärd».
Den 2 juni 1769 var det liv och rörelse
på Åkerö. »Nu kl. 8 om morgonen börjar
förtrupperna synas på Hesselängen
(färj-platsen). Under min lilla middagsmåltid
142 ankom h. k. h. kronprinsen från
Claes-torp, hade i sin svit greve Gyldenstolpe,
kammarherre Ehrensvärd, pagerna
Lilljehorn och Leijonstedt samt livknekten
Rossan.
Aldrig var talrikare flotta på Yngarn
än denna eftermiddagen; kl. emellan 7 och
8 ankommo deras majestäter och vårt
välsignade konungahus.» — Den natten sov
hela kungliga familjen under Tessins
lantliga tak: Adolf Fredrik, Lovisa Ulrika, de
tre prinsarna och Sofia Albertina, för att
följande f. m. fortsätta sin resa. Det blev
ett sent, men av Tessin högt uppskattat
nådevedermäle efter 15 års allvarlig
brytning. Samtalen rörde sig säkerligen med
taktfull sordin om likgiltiga ting — vad
hade ej skett sedan den grevlige
ambassadören i ali sin glans för 25 år sedan
avhämtade Fredrik den stores strålande syster
i Mon Bijou-slottet i Berlin! Ännu i oktober
1768 hade Tessin visserligen på tal om
drottning Kristinas hat till Magnus Gabriel de
la Gardie skrivit: »Drottningar äro kvinnor
och hava kvinnliga fel, ibland vilka
oförsonlighet imot dem de mest gynnat ej är
det minsta», men den verkliga adressen är
genomskinlig och påståendet skrivet liksom
med blod ur ett sår, som aldrig ville läkas.
Följande morgon, medan de kungliga
ännu sova, skriver Tessin: »Stillt väder, grå
himmel» — man skulle tro att dessa ord
vore en skicklig inscenering för detta under-
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>