Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - De primitiva folkens musik och dess samband med deras religion och magi. Av Folke H. Törnblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De primitiva folkens m ? t, s i Ic
ser ut som om dessa överensstämmelser
skulle kunna sammanbindas till en linje,
som går genom olika kulturskikt, och som
visar ett och samma instrument i bruk vid
religiösa föreställningar av likartad
karaktär. Det fordras dock för att reda ut
frågan ett djupare inträngande i den
etnografiska litteraturen än vad som för denna
uppsats varit möjligt.
II.
Trots att den besvärjande kraften hos
musikinstrumenten bland de primitiva
främst låg i ljudet, i formen o. s. v., ha
dessa folk icke stannat vid ett planlöst
bearbetande av instrumenten. Genom dessas
utveckling, möjliggjord genom upptäckter
av akustiska förhållanden o. a., genom
alltså frambringandet av nya former av
ton-rikare instrument, genom slåendet i en
viss rytm på slaginstrumenten (jämför
Büchers teori om musikens uppkomst)
samt genom den primitiva sången uppstod
som en produkt av alla dessa faktorer
musik i vår mening eller åtminstone
ansatser till musik.
Troligtvis har i primitiv religion även
den vokala musiken besvärjande betydelse.
Då den utföres tillsammans med
instrument, tar kanske dessas magiska kraft
överhanden och blir den bestämmande för
besvärjelsen, men även hos sådana stammar,
som sakna instrument men utöva sång,
användes måhända sången som
besvärjelsemedel.
Stumpf tror (i »Die Anfänge der Musik»)
att språket haft stor betydelse för den första
utvecklingen av den vokala musiken. När
man en gång blivit medveten om
intervallerna, använde man dem vid tal, säger han,
och ett slags talsång, en deklamation,
varvid stämman vilar längre på vissa toner än
på andra, uppkommer. Denna form av
sång förekommer hos nutida naturfolk,
vilket skänker Stumpfs åsikt ett stöd. Kan-
ske har också härmningslusten gjort sig
gällande vid de första melodiernas
uppkomst, ty de primitiva melodierna visa
samma struktur som fåglarnas sång. En
och samma ton eller en och samma fras,
bestående av en ton och de närmast över
och under liggande, upprepas i det oändliga.
Så uppstod primitiva sånger av ungefär
fem tonstegs omfång, och av en typ som
bibehöll sig till och fann sin fulländning i
högre kulturers musik, t. ex. i västerlandets
gregorianska sång. Vi få icke heller glömma
den betydelse, som instrumenten, främst
blås- och stränginstrument, haft vid
bildandet av de första melodierna. Genom
att borra hål på sidan av en flöjt har man
kunnat locka flera toner ur den, och
genom att ordna flera enkla pipor efter
varandra har man skapat panflöjten. Man
lade väl också märke till övertonerna, som
särskilt framträdde på instrument av
hornprincipen . Det var främst oktaven och
kvinten, och dessa intervall togos i bruk såväl
för melodibildningen som för harmoniken.
Stränginstrumenten ha, tror Stumpf,
utvecklats långsammare än blåsinstrumenten.
Man märkte, att tonen hos den enkla
musikbågen växlade med strängens längd
och spänning, man uppfann resonatorn;
först använde man munhålan, sedan en
kurbits eller dylikt, och på den vägen har
utvecklingen gått vidare. Även
slaginstrumenten kunna ha medverkat vid melodiers
frambringande, man har kombinerat olika
klingande plattor eller rör, o. s. v. Stumpf
nämner som exempel signaltrumman, som
i Afrika och annorstädes användes för
»trumspråket», ett trakterande av
trummorna på överenskommet sätt med
bestämda ljudtecken. Denna trumma är gjord
av ett urholkat träblock och har två tungor
av olika tjocklek, bildade genom
inskärningar i instrumentets överkant. Dessa
tungor giva olika toner.
Naturfolken sakna harmoniskt system i
vår mening, ett system alltså som grun-
425
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
