Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Om Fulheten. Av Ragnar Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Fulheten
John Bauer. Trollkäringar. Akvarell.
till Sokrates, och talet är en rusig
kärleksförklaring. Han skildrar, hur han med
glansen av sin fysik hade försökt att bliva
Sokrates’ älskling. Men han hade blivit
skymfligt avvisad. Alkibiades skildrar
Sokrates’ utseende, — han ritar upp bilden
av en Marsyas, en missbildad man. Och det
värsta var att detta yttre stämde väl
överens med filosofens läror: de synas till
en början ganska löjeväckande, på ytan
av hans ordalag ligga varjehanda osmakliga
uttryck och talesätt liksom den osnygga
huden på en satyr. Där fick den stackars
Sokrates, som av försynen blivit åtskilligt
missgynnad i fråga om sina anletsdrag.
Men så tillägger Alkibiades, att denne satyr
var lik de bilder av silener, man ser i bild-
huggarverkstäderna. Man kunde öppna dem,
och se, inneslutna i dem gömde sig
gudabilder. Så var även Sokrates. Det tarvliga,
omhöljet dolde den högsta skönhet. Och
Alkibiades erkänner, att han insett att hans
egen försmådda fägring, som han gärna
skröt med, intet var värd gentemot
Sokrates’.
Den öppenhjärtiga tiraden innehåller i
ali sin blandning av lättsinne och
godmodighet en tanke, som är ny i den
klassiska skönhetsläran. Här får den fysiska
skönheten för första gången träda tillbaka
för den själiska. Men denna sokratiska
visdom sträckte sig icke längre än att erkänna
att den högsta skönheten, skönheten i det
andliga begäret, kan finnas även i ett
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
