Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Götaplatsen i Göteborg. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Götaplatsen i Göteborg
Götaplatsen med Milles’ Poseidonbrunn, Konstmuseet och
Konsthallen.
haglade över alla som understått sig att ha
något med utställningen, Götaplatsen och
Konstmuseet att göra. Och det kan väl ej
förnekas att under den sakliga kritikens
mask den kollegiala avundens fula ansikte
stundom skymtade. En utifrån tillkallad
berömd arkitekt trodde sig böra ge en
knockout-stöt åt Götaplatsen sådan
»Ares»-arkitekterna tänkt sig den, genom att
mitt för Konstmuseet bygga en hög teater
som fullständigt dolde dess fasad och
befriade avenyperspektivet från dess åsyn.
Själva platsen karakteriserades gärna som
stor, ödslig och trist. Den var ju dock ännu
icke någon plats. Den saknade väggar och
såg lika omotiverad och ömklig ut som en
matta vilken blivit utlagd till vädring på
en gräsplan.
Vad tjänar det till att berätta i detalj
om allt bläck och ali trycksvärta och ali
galla och bespottelse som beståtts den
stackars Götaplatsen? Visst hade den sina
fel från begynnelsen. Men den var och
förblev ett slags fast punkt, till vilken man kom
tillbaka när det gällde att skapa värdiga
hem för konst, teater och musik i Göteborg.
Konstmuseet låg där och blev omsider
färdigt som museum och kom rätt snart att
räknas som en av de kulturanstalter över
vilka staden kände glädje och stolthet.
När det blev fråga att finna en tomt för
den nya stadsteatern, som enligt vissa
donationsbestämmelser måste byggas, kunde
man trots allehanda förslag ej hitta någon
som lämpade sig bättre än den vid den
stackars förhäcklade Götaplatsen. En tävlan
om teatern gav ett negativt resultat. Det
var icke lätt att rita ett bra teaterhus som
kunde samsas med det, som många tyckte,
otympligt och retsamt monumentala
museet. Efter diskussioner och hänvändelser åt
olika håll stannade den utsedda
teaterbyggnadskommittén vid att ge uppdraget
åt byggnadsrådet sedermera professorn
Karl Bergsten. Denne mänskligt att döma
allt för tidigt bortgångne, högt begåvade
konstnär slets vid fullgörandet av sitt
maktpåliggande värv mellan sin verksamhet och
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
