Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Vad fann Sven Hedin? Av J. G. Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vad fann Sven Hedin?
Fot. Ambolt.
Karavan vid färd i norra Tibet.
att få grundläggande betydelse, när vi vid
Östasiatiska Samlingarna skola beskriva
vårt material från Mongoliets yngre
arkeologiska skeden.
Sven Hedin har ju allt från sina
ungdomsfärder visat sig vara en gudabenådad
kartograf, icke blott i den bemärkelsen att
han kartlagt så ofantliga routesträckor i det
inre Asiens svårtillgängligaste delar, utan
också i sådan måtto att hans kartografiska
arbete, när det en gång undergick en
ingående granskning av fackmän, fick det
vitsordet att vara enastående noggrant utfört
i betraktande av de relativt enkla
instrumentala resurser som stodo till hans
förfogande och de hårda naturförhållanden
under vilka han arbetade. Denna stolta
kartografiska tradition har på ett mycket
tilltalande sätt bevarats och utvecklats under
den nya stora expeditionen, då den gamle
ledaren endast tidvis kunde deltaga i det
kartografiska arbetet. Ej mindre än tolv
av expeditionens medlemmar, därav sju
svenskar, ha ägnat sig åt uppmätande av
routekartor, medan flera av svenskarna
dessutom ägnat mycken tid åt
mätbords-blad i större skalor över särskilt
intressanta områden. Författaren till denna
uppsats har haft tillfälle att se ett antal av
dessa mätbordskartor och kan med
beundran konstatera, att den gamle
mästarens standard ej blott blivit bevarad utan
i vissa fall rentav överträffad.
Under karavanmarschen väster ut genom
Gobi 1927 var det grundläggande
geodetiska arbetet ej av den skärpa, som
krävdes för routekartornas korrigerande medelst
exakta astronomiska ortsbestämningar.
Helt resolut anställde därför Hedin en ung
astronom, doktor Nils Ambolt, som vid
observatoriet i Potsdam förvärvat ingående
kunskap om nutidens mest förfinade
arbetsmetoder. Tack vare ypperliga
instrument och exakt arbete har Ambolt vid sina
143
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
