Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Geijers senare lyrik. Av Jacob Kulling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geijers senare lyrik
Erik Gustaf Geijer. Teckning av Brynolf Wennerberg. 1842.
kommer solens makt,
kommer skogens prakt.
Genom djup och höjd
går en fläkt av fröjd.
Även hjärtat sist
om en solblick ber.
Men- den vän jag mist
kommer icke mer.
Blomstra unga år,
tills din prakt förgår.
Sjungen, fåglar, på nytt!
tills er glädje flytt.
Han var glad likt er,
och jag är det ej mer.
Djupa smärtans toner bryta också fram i
den lilla dikten »Den sörj andes morgon»
(1842), skriven i anledning av ett dödsfall
inom familjekretsen:
Aldrig natt så långsamt skrider,
att det ej till morgon lider.
Hoppas! fastän tåren flyter,
solen genom molnen bryter.
Ljus! ali världens liv och väl!
liva också du min själ!
Det är karakteristiskt för Geijer, att
hoppets sol på detta sätt liksom
oemotståndligt bryter fram genom sorgens och
bekymrens töcken, överhuvud äro
mollackorden i hans diktning icke talrikt
förekommande och övergå ofta i durklanger.
229
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
