Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - De stora utgrävningarna i Aten. Amerikanarnas utgrävningar. Av Natan Valmin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De stora iitgrävningarna i Aten
F l y k t i n g bar a c k e r i närheten av Theseion.
synliga resultat. Men denna del har
romarna och den romerska kejsartiden att
tacka för sin tillkomst, och vad
amerikanerna ville komma åt var den
klassiskgrekiska torgplatsen. Gränsen mellan de
båda halvorna drogs genom en byggnad,
som på 1850-talet rensats fram av grekiska
arkeologer, en lång hallbyggnad, som
genom en bevarad byggnadsinskrift klart
bestämts såsom kung Attalos’ av Pergamon
gåva till staden. Allt vad som ligger
mellan denna hall och den torgplatsen
dominerande s. k. Theseionkullen väster
därom, i söder begränsat av Areiopagkullen
och Akropolis, skulle upplåtas åt
amerikanerna. At norr angav den elektriska
järnvägen mellan Aten och hamnstaden Pireus
gränsen (jämför kartan).
I siffror mätt tillföllo amerikanerna
därigenom 367 hus med i runt tal 4 000
invånare. Samtliga dessa blevo till
avflyttning uppsagda. Redan detta röjningsarbete
torde utan överdrift kunna betecknas
såsom ett av de mest imponerande företagen
i arkeologiens historia. De av den franska
arkeologskolan på sin tid utförda gräv-
ningarna i Delfi inleddes med en liknande
flyttning av en hel by. Där kunde byn utan
större svårighet byggas upp någon
kilometer längre bort. Men en storstad, som
Aten faktiskt är, har knappast utrymme
inom sin stadsgräns för en dylik
omplacering. Invånarna i husen hade dessutom sin
arbetsutkomst på givna ställen inne i
staden, och problemet blev ej lättare genom
den hänsyn till en ersättning för detta
som också inställde sig. I Delfi möttes den
franska exproprieringen av sådant motstånd
och våld från bybornas sida, att tidvis
militärbevakning måste skydda arkeologerna.
Det länder till den atenska befolkningens
heder, att dylikt ej förekommit. Kanske är
detta det tydligaste beviset för att dessa
husägare ansett sig (för en gångs skull)
hava fått en anständig ersättning för sina
hus. I de flesta fall torde de usla kyffena
hava överbetalts med för grekisk
uppfattning sagolika summor.
Den 25 maj 1931 var det första huset
undanskaffat, och den arkeologiska delen av
företaget kunde taga sin början. Enligt
grekisk sed inleddes grävningen av en liten
339
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
