Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Svenska Teatern i Helsingfors. Av Eric Olsoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erie O l s o ni
och förvillande föredömen. Spegeln, som
kunde visa oss ali vår storhet och ali vår
svaghet, skall endast visa oss ett
främmande ansikte, som smickrande säger sig vara
vårt, men på samma gång gäckande räcker
oss tungan. •—• Alltså måste vi äga en
nationalteater, om icke hela vår konst och halfva
vår bildning skall vara en utanläxa».
Mången tänkte som Topelius och gillade de
inhemska synpunkterna, ehuru mera
deciderat svenskt än den i språkfrågan
obestämde skalden. Efter det Helsingfors fått en
teaterbyggnad efter europeisk måttstock
och 1866 en teaterskola, som arbetade i
samband med Nya teatern, hoppades bl. a.
Fredrik Cygnaeus att de inhemska
talangerna »skulle resa sig i massa». Den
personal, som ursprungligen engagerats från
Sverige, skulle sålunda småningom
rekryteras med inhemska förmågor, och teatern
skulle främst bli ett hem för den finländska
konsten. Men optimisternas förhoppningar
blevo grymt gäckade. Efter ett par år
måste teaterskolan upphöra av brist på
medel och uppmuntran, och ju längre tiden
led dess obetydligare blev den inhemska
rekryteringen. Det skulle dröja ett halvt
sekel innan de ideal, som föresvävade
Cygnaeus och Topelius, kunde realiseras av
Svenska teatern i Helsingfors.
Några av orsakerna till att dessa
förhoppningar om en inhemsk svensk
scenkonst icke nu kunde förverkligas kunna här
påvisas. Den första och viktigaste: bristen
på verkligt framstående inhemska
förmågor, vilka —• om de också mot förmodan
plötsligt kunnat växa fram — hade ytterst
små möjligheter att kunna konkurrera med
de rutinerade och begåvade scenartister,
som Sverige oavbrutet kunde förse vårt
land med. Vidare: publikens motvilja för
att höra den ofta ovårdade och mindre
expressiva finlandssvenskan som scenspråk;
den inhemska dramatiska litteraturens
relativa fattigdom, och som en följd av allt
detta —- svårigheterna att förläna en in-
hemsk scenisk framställning den
konstnärliga prägel, som publiken krävde. Härtill
kom finlandssvenskens bristande
nationalkänsla och speciellt Helsingforspublikens
kosmopolitiska smak. Den naturliga följden
var, att teaterledningen, som ganska litet
bekymrade sig om några nationella
principer, uppoffrade den inhemska idén till
förmån för de rent konstnärliga kraven.
IV.
Här är icke platsen att i detalj följa
Svenska teaterns verksamhet intill
nationalscenens genombrott 1916. Endast några
mera betydelsefulla perioder i utvecklingen
skola i korthet tecknas.
Sin första glansperiod upplevde Svenska
teatern på 1870-talet, då konsul Nikolai
Kiseleff var verkställande chef, dr Fredrik
Berndtson »estetisk direktör» samt
Wilhelm Åhman och J. G. Gustafsson nitiska
och kunniga regissörer. Tiden var också
gynnsam för teatern och för de sköna konsterna
i allmänhet. Om publiken icke var stor, så
var intresset så mycket större. Repertoaren
var omfattande och värdefull; teatern blev
en verklig kulturfaktor för samhället. Men
så hade styrelsen också lyckats anställa ett
flertal förstklassiga svenska skådespelare,
såsom: komikern Gustaf Mallander, den
ståtlige herr Forsberg, bröderna Åhman,
det sympatiska konstnärsparet Gustaf och
Emilie Gustafsson, de vackra systrarna
Frankenfeldt, den själfulla Sofie Wiberg,
den mångsidige Hjalmar Agardh och
framförallt de gudabenådade konstnärerna
Hedvig Charlotta och Frithiof Raa. Och denna
strålande konstellation av stora artister
kompletterades med gästspel av sådana
celebriteter som Knut och Betty Almlöf,
Elise Hwasser, Gustaf Fredrikson, Victor
Hartman, August Lindberg och Georg
Törnqvist. En mörk punkt gavs det emellertid i
den lysande tavlan: de första inhemska
artisternas misslyckade försök att göra sig
406
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
