Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Konstnärsförbundets män. Minnen och intryck av Prins Eugen - Inledning av Gunnar Mascoll Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konstnärsförbundets män
Nils Kreuger: En flock hästar drar förbi. 1912.
Direktör Kristoffer Huldt.
utbildning. En rak linje förbinder 1885 års
generation med 1909 års.
Konstnärsförbundet upplöstes officiellt
först 1920, men rätt långt dessförinnan
hade det lämnat offensiven. Förbundets
politik har utsatts för mycken kritik, och nog
kan man väl tycka att den stundom fördes
med överord. Men man kan också fastslå
att den strama sammanhållningen, den
stränga etiken och det fria
kamratbedömandet eggade medlemmarna att göra sitt allra
bästa och inskärpte hos dem vikten av att
aldrig dagtinga med det konstnärliga
samvetet. Larmet kring dagens strider domnar
hän. Kvar står verket. Vill man veta vad
de under Konstnärsförbundets röda fana
sammanslutna konstnärerna skänkte vårt
land kan man för ro skull bläddra i
katalogen för förbundets minnesutställning 1905.
Några av de där förekommande namnen
räknas väl nu inte bland de allra främsta,
och skall man ha en fullständig bild av
80-och 90-talens svenska konst, så måste även
några namn utom kretsen nämnas. Men
dessa konstnärsgärningar representera ändå
de stora krafttagen inom epoken, de
patetiska anslagen, de djärva erövringarna, och
man vill gärna tro Jens Thiis då han om
utställningen säger att den »vidner om det,
som er stolt og dypt og muntert i svensk
folkeart». I denna introduktion kan det inte
vara frågan om att kartlägga
Konstnärsförbundets hela domän. Men några
antydningar om vad den rymmer skall jag söka ge.
Framför mig ligger en bunt kataloger
från »opponenternas» och
Konstnärsförbundets tidiga utställningar. De äro
förtjusande att betrakta och intressanta att
studera. Omslagen, signerade av bi. a. Georg
Pauli och Carl Larsson ha en touche av
parisiskt japaneseri, bilderna äro mycket
intagande, åtminstone då de reproducera
handteckningar, och i »bilagan» finner man
annonser för Ingersolls Fria tankar, Max
Nordaus Konventionella nutidslögner och
Strindbergs Det nya riket bland »puffar»
för F. Beck & sons »diplomportföljer i
lädermosaik», Moritz Scheikes
»galanteri-artiklar i äkta cuivrepoli och gulcibrons»
och Ayalas champagne! Med hotfullt höjda
453
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
