Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Lützen-psalmen. Av Johannes Ljunghoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lützen-psal men
nom till superintendent i Stettin.
Betecknande för det goda förhållandet mellan
hertigen och hans hovpredikant är vad som
hände, då den senare en gång i en predikan
skarpt angripit de laster, som börjat komma
i svang vid hovet. En hovman hade då
uppmanat hertigen att »ta prästen i kragen».
Men Bogislav hade i stället varmt försvarat
sin biktfader: denne hade endast sagt
sanningen, och den som inte ville bli straffad
av hovpredikanten måste bättra sitt liv.
Efter hertigens död kom Pommern till
Sverige och därmed inträdde Fabricius åter
i svensk tjänst. Han är den ende svenske
generalsuperintendenten i Pommern.
Det forna krigarlivets mödor, en
alltjämt tyngande arbetsbörda och sorgen över
en älskad sons bortgång bröt ganska tidigt
den allmänt vördade stiftschefens kraft. Då
han i augusti 1654 höll en likpredikan med
de bekanta Paulusorden till text: »Jag höll
icke före, att jag bland eder visste något
annat än Jesus Kristus och honom
korsfäst», drabbades han av ett slaganfall och
dog endast några dagar därefter, 61 år
gammal.
I Fabricius’ litterära kvarlåtenskap
urskiljer man en mångfald teologiska
avhandlingar, vidlyftiga predikosamlingar,
somliga på ända upp till 2 000 sidor, samt
ett flertal sorgekväden. En ingående
stilkritisk granskning av det förut flera gånger
nämnda, anonyma sorgekvädet »Epicedion»
med det där ingående, likaledes anonyma
primtrycket av »Verzage nicht», jämförda
med Fabricius’ totala författarskap, har nu
övertygat Kitzig om: 1) att alla de i
»Epicedion» ingående dikterna, däribland
»Verzage nicht», författats av en och samma
person samt 2) att denne diktare är just
Jacob Fabricius. Och när man studerar det.
av Kitzig samlade jämförelsematerialet,
måste man nog medge, att likheten mellan
språkbruket i »Epicedion» och språkbruket
i Fabricius’ skrifter på många punkter är
slående.
Ett par språkliga egendomligheter i
»Verzage nicht» — »ihme» i st. f. ihm och
»Ge-deon» i st. f. Gideon — utgöra kanske en
antydan om att Gustav Adolfs delaktighet
i författarskapet går längre än Kitzig
förmodar. Ingendera av de nämnda
språkformerna finnas nämligen förövrigt hos
Fabricius men formen »ihme» egendomligt nog
just hos Gustav Adolf. Har konungen
möjligen själv givit sina tankar begynnande
poetisk form på någon punkt och sedan bett
Fabricius om hjälp att avrunda och
fin-putsa det hela? Säkert är, att psalmen i
sin helhet inte kan vara skriven av
konungen själv. Att den inte skulle kunna vara
skriven av författaren till det övriga i
»Epicedion», är däremot svårt att förstå.
Beckmann hänvisar till att den första dikten i
»Epicedion» slutar med orden »Mein
Ge-sang, halt ein» (sluta nu, min sång). Men
att därav dra den slutsatsen, att den
efterföljande psalmen »Verzage nicht» inte kan
vara författad av den : som skrivit den
första dikten, är alldeles förhastat. Helst
om dikten, som följer efter psalmen, är
skriven av samme författare som
inledningsdikten. Att »Epicedion» i sin helhet
är sammanställt av en som varit konungens
undersåte, synes framgå av den tyska
dedikationen på titelbladet: »In
unterthänig-ster Wolmeynung verfertiget.» Allt tyder
sålunda på Fabricius som författare till
»Epicedion», inklusive »Verzage nicht».
Givetvis är det anmärkningsvärt, att
»Verzage nicht» inte omnämnes vare sig i
någon av Fabricius’ egna skrifter eller i
något av de många minnestalen över honom
efter hans död, liksom kanske ännu mera
att »Epicedion», om det är författat av
Fabricius, inte upptagits i den samling
sorgekväden över Gustav Adolf av olika
författare, vilken utgavs i Stettin 1633
under titeln »Threni in luctuosissimum ac
gloriosissiinum Funus . . . Gustavi Adolphi».
Men dessa invändningar göra inte Kitzig
svarslös. På den första invändningen sva-
523
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>