Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Narvamonumentet. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N arvamonumentet
Utsikt från Narova mot Narva och I v angör o d.
lands inre organisation under historisk
analys, fastslås, att vi överallt påträffa
kvarlevor från den tiden. Det är bokstavligen
svårt att upptäcka ett enda större område
inom vår administration och rättskipning,
vår ständerrätt, vårt processväsen, våra
kommunikationer och vårt skatte väsen,
våra agrarförhållanden och vår
organisation i kyrka och skola, där sådana kvarlevor
ej påträffas. Till och med den rättsliga
grundvalen för styrelseorganen daterar sig
i fråga om sitt ursprung från denna epok.
Trots den till synes häpnadsväckande
snabbhet, varmed dessa organisatoriska
grundläggningsarbeten utfördes, bar likväl intet
av dem prägeln av ett hastverk. Stort
anlagda, utfördes de alla med stor omsorg
ända in i minsta detaljer och utbyggdes
oavlåtligt. På intet område visade sig
grunden vara osäkert lagd eller bristfälligt
murad.» Att sedan det stora nordiska
krigets härjningar utgjorde en tragisk
avslutning på svenskväldet, bör alltså ej
inverka på det nutida omdömet om detsamma.
Det var först världskrigets
omvälvningar som började lära oss inse, att det
svenska Östersjöväldet ingalunda var en
från början dödsdömd skapelse. Medan
åtskilliga av det sönderfallande ryska
tsarväldets minoriteter saknade kraft och
förmåga att avskudda sig bolsjevikernas ok,
lyckades dock de estniska, lettiska och
litauiska folken vid sidan av finnar och
polacker tillkämpa sig ett statligt oberoende.
I icke ringa utsträckning återuppstodo nu
de gränser, som i gångna tider skilj t
moskoviternas välde från Västerlandet. Mitt
inför det neutrala Sverige skedde en radikal
omgestaltning av Östersjöområdets politiska
geografi, vida radikalare än den som skedde
vid Nystadsfreden 1721, vid Polens
delningar eller Fredrikshamnsfreden 1809. Det
egenartade var emellertid att man i de
nyblivna staterna Estland och Lettland
med en viss förkärlek talade om »den goda
svenska tiden». Utan tvivel gömde sig här
bakom icke så litet romantisk överdrift,
måhända stegrad av att Karl XI:s
reduktion hade riktats mot deras herrar: de
hatade baltiska baronerna. Oavsett
huruvida denna under en tung ofrihet
framväxande sympati för svensktiden har varit
historiskt befogad eller icke, är det dock
uppenbart, att den icke grundar sig på
567
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
