Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Benjamin Höijers intryck från Paris år 1800. Av Olof Höijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Benjamin H ö i j e r s intryck f r ån Paris
år 1800
S er al j en. T et i mm an. Kopparstick av A. Gode f r oy efter
teckning av J. F. Harriet. 1800.
över varje led. Vilket förstånd, vilket
sammanhang! Inbillningen kan svårligen finna
en aktris som i större grad ägde de
egenskaper som fordras i den högre komedin.»
Paris som konststad väckte hans
hänförelse. Han beundrade nästan dagligen alla
de stora mästerverken Bonaparte fört med
sig från Italien, som Apollo di Belvedere,
Laocoon, Antinous, Rafaels Kristi
himmelsfärd och »tusen andra mästerstycken som
jag betraktat så att ögonen må fastna i
dem». Han njöt även i fulla drag av Haydns
Skapelsen, som uppfördes av ungefär 300
medverkande. Men en överdriven kärlek
till yttre former urartade ibland i
tillgjordhet och känsloköld. Detta gällde
emellertid ej den franska kvinnan, om vilken han
sade: »Det är alldeles omöjligt att kläda sig
bättre, med mer smak och förståndigt
koketteri.»
Botaniska trädgården med sitt
naturhistoriska museum, vilket allt organiserats av
den geniale Buffon, erbjöd ett stort intresse
för Benjamin Höijer, även om han ej
speciellt drog fördel av det utsökta bibliotekets
rarissima exemplar på nästan alla språk.
Till vänster om museet fanns en liten
träddunge ävensom en praktfull ceder från
Libanon, i vilkens skugga reste sig en
piedestal, som före revolutionen burit Carl von
Linnés byst.
Inom sina murar dolde den franska
huvudstaden ej blott äregiriga politiker och
lättsinniga skönheter, samvetslätta
nöjesjä-gare och djärva börsspekulanter, utan även
en diskret och sluten värld av altruistiska
vetenskapsmän, fattiga studenter, stränga
borgare, försiktiga småkapitalister och
hyggliga knapadelsmän, som ej
emigrerat. Med tålamod och undergivenhet
väntade de på ordningens återställande. De
flydde som en pest gulaschbaronernas
blandade societet, deras ouppfostrade
högdragenhet och olidliga översitteri. Flera
av dessa genomhederliga borgarfamilj er
bodde i enkla hus bakom Sainte Gene-
587
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
