- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiofemte årgången. 1936 /
588

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Benjamin Höijers intryck från Paris år 1800. Av Olof Höijer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Olof Höijer

Café Frascati. Kopparstick av D eb u c o ur t.

vièvekullen. De läste andäktigt uppbyggliga
helgonbiografier och avhöllo sig strängt
från allt lättsinnigt nöjesliv. En av deras
få förströelser var en kort promenad till
botaniska trädgården eller
Luxembourg-trädgården, vilkens slingrande alléer
knappast beträddes av andra varelser än de
tysta personer, som skräckväldets orosdagar
och lidanden märkt med sina stigmata.

Litet längre bort, i eländiga och
stinkande kyffen i Saint-Jacques-kvarteret,
bodde de som ruinerats av
revolutionsfinansernas assignat-sedlar. Med sin vanliga
realistiska observationsförmåga lade Höijer
märke till hurusom Paris var en stad, där
ytterligheterna möttes: fattiglapparna som
ruinerats av revolutionen och
gulaschbaronerna som blivit storkapitalister genom
samma sociala omvälvning, de som arbetade
hårt och andra som roade sig ej mindre
energiskt, de storslagna boulevarderna med
deras förfinade lyx och de smutsiga
bakgatorna.

Höijers förbindelser med den franska
vetenskapsvärldens officiella stormästare
framkallade ingen beundran hos honom,
som hade till kulturideal en vidsynt
förståelse mellan den europeiska
civilisationens olika stater. Han kunde ej undgå att
känna sig irriterad över den franska
nationalismens högmod och oförståelse för
andra folk. Alla andra nationer utom
Frankrike vadade i ett barbari som steg dem
över huvudet. Barbaren Shakespeare hade
visserligen litet geni men utan ali »sens
commun» och utan den fina smak som blott
finnes i Frankrike. Hade han ej till och med
infört en dödgrävare i ett av sina skådespel.
Ur filosofisk synpunkt klagade Höijer över
parissalongernas ringa intresse för detta
tankens ädla turnerspel. Emellertid, »varje
skrift som kommer ut har i varannan rad
ordet filosofi, som alltid beröms till
stjärnorna, men ju mer jag läser därom och ju
oftare jag ser ordet, ju mer blir det mig
omöjligt att veta, vad man menar därmed.»

588

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:05:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1936/0648.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free