Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Några konturer ur dess 150-åriga historia. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungl. V i 11 er het s Historie och Antikvitets Akademien
Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens jetong med
Gustav III: s och Lovisa Ulrikas porträtt. Av C. G. Fehrman (omkr.
utveckla Vitterhetsakademien till en för
svenska förhållanden motsvarande
institution, ej heller önskade han att modern
skulle framstå som stiftarinna till en av
honom nyskapad litterär areopag.Lösningen
blev därför att upprätta två akademier och
den 20 mars 1786 satte han sina länge
närda planer i verket.
I den då instiftade Svenska Akademien,
som i huvudsak skulle upptaga
Vitterhetsakademiens fallna mantel, fingo av den
senares ledamöter blott Höpken, Scheffer,
Gyllenborg, Botin och Rosenstein, dess
siste sekreterare, följa med. De övriga
överfördes till den samma dag instiftade Kungl.
Vitterhets Historie och Antikvitets
Akademien. Det första bandet av
sistnämnda akademis »Handlingar» inledes med en
skildring av huru Gustav III på dess
instiftelsedag »täcktes begifva sig i Des
Rådkammare, och de in pleno församlade Herrar
Riksens-Råd tilkännagifva Sit nådiga beslut,
låta upläsa de nya Statuterne samt den
Donationsskrift Hans Kungl. Maj:t för
Akademien låtit författa». Dessa upplästes
senare på dagen inför sex ledamöter av
den gamla Vitterhetsakademien, vilka
kallats till slottet.
Ingressen till statuterna omnämner, att
konungen fäst sin uppmärksamhet på de
inrättningar, som redan äro stiftade eller
kunna stiftas hädanefter »til utvidgande af
Lärdom och Vitterhet samt det som tjenar
til uplysning i Fäderneslandets Historia,
Minnesmärkenas bibehållande, samt alt
som länder til sådane stycken». Ett dylikt
samfund hade den av hans moder instiftade
Vitterhetsakademien varit, vilken han tagit
under sitt beskydd. Beträffande denna
akademis lagar, hade konungen »funnit
dem nödvändigt tarfva jemnkning».
Verksamhetsområdet avgränsades nu till
»Historiens, Antiquiteters utforskande, Medaillers
och Inscriptioners uttydande, upfinnande
samt författande, så på Svenska språket,
som på Latin, Grekiska, Fransyska och
Italienska». Konungen stadgade vidare, att
»Latin, Fransyskan och de öfrige lärde
Språkens odlande och kännedom blifva
därföre nödvändig til de undersökningar,
som äro Academiens förnämsta Arbete,
samt at genom dem stadga smaken blifver
ock et för Academien värdigt föremål.»
Det var alltså en motsvarighet till
den franska »Académie des inscriptions et
belles-lettres» som Gustav III velat skapa.
Dess arbetande ledamöter skulle enligt
statuterna »hvart år ingifva Afhandlingar
eller Försök uti Antiquiteter, så Svenske,
som Grekiske, Romerske eller Egyptiske,
627
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
