Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Några konturer ur dess 150-åriga historia. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adolf Schück
uti Historien, uti Medailler, eller dylike
lärde Saker, som utgöra Academiens
föremål». Utländska och hedersledamöter voro
dock befriade från denna betungande
skyldighet. Akademien skulle underhålla
brevväxling med in- och utländska lärde över
dessa ämnen. Härigenom skulle den icke
blott hållas à jour med den vetenskapliga
forskningens utveckling i främmande
länder, utan även informeras om »nya och
säll-sama uptäkter, som i Antiquiteten och
Fäderneslandets Historia kunna göras».
Vidare skulle en fullständig
»Medaille-Historia» utarbetas »öfver de förnämsta
Händelser, som utmärka Fäderneslandets
Häfder ifrån Monarchiens början til
Konung Adolph Friedrichs död.» De
antikvariska och numismatiska studierna skulle
främjas genom att det ålades akademien
att författa en fullständig beskrivning på
de »Mynt, Medailler, skurne Stenar, så
nya som gamla, Antiquiteter, Monumenter
som finnas i Sverige, vare sig i Konungens
eller Academiernas förvar». Denna
paragraf har ju genom utvecklingens gång
kommit att bliva akademiens
huvuduppgift och i vida högre grad än Gustav III
vågat ana. Själv torde konungen ha fäst
minst lika stort avseende vid nästföljande
paragraf, som ålägger akademien att på
anmodan författa »Inscriptioner, vare sig
til Skådepenningar eller at ristas på något
Minnesmärke». Denna verksamhet utövar
den än i dag, närmast efter förslag av en
särskild »inskriftsnämnd».
Akademien skulle bestå av 14
hedersledamöter, 20 arbetande ledamöter och
16 utländska. Sammanträden skulle hållas
varje vecka mellan den 1 november och den
i juli. Två gånger årligen skulle offentlig
sammankomst hållas: ena gången på Lovisa
Ulrikas födelsedag den 24 juli och andra
gången på instiftelsedagen den 20 mars.
Dessa stadganden ha sedan avsevärt
modifierats; numera förekommer blott den senare
högtidssammankomsten och veckosam-
mankomsterna ha inskränkts till
månatliga. Naturligtvis skulle man även anordna
lärda och vittra tävlingar: en i ett historiskt
ämne, en i antikviteterna, en i inskriptioner
och deviser samt en i en avhandling på
franska, latin eller grekiska av något
»vältalighets, philosophiskt eller poetiskt ämne,
som på vers eller prosa efter Academiens
begäran utstakas». Prisen voro
guldmedaljer till de bästa, dessutom förekommo
mindre priser eller »accessit».
Enligt det samtidigt utfärdade
donationsbrevet skulle akademien av kronans arrende
från Torne laxfiske erhålla ett årligt anslag
av 438 riksdaler, varigenom den skulle
kunna bestrida tävlingsprisen, jetonger till
ledamöter, expenser och vaktmästarens lön.
Lokal uppläts åt akademien i »Rundelen i
Gamla Slottet», d. v. s. i Kungshuset på
Riddarholmen.. Staten var alltså ytterst
blygsam och med tanke på, att man
saknade alla anslag till tryckning,
forskningsresor eller stipendier kunde man knappast
vänta sig att akademien skulle utvecklas
till en härd för humanistisk forskning.
På instiftelsedagen hade Gustav III
meddelat, vilka personer som skulle tillhöra den
nya akademien. Som förut omnämnts
rekryterades dessa delvis från den gamla
Vitterhetsakademien, nämligen sex
hedersledamöter och åtta arbetande ledamöter.
Dessa klasser förstärktes nu med sex resp.
nio ledamöter. Några veckor senare ökades
de arbetande ledamöternas antal med de
framstående historikerna lektor C. G.
Nordin och professor Jonas Hallenborg,
varpå akademien blev fulltalig.
Bland de nytillkomna ledamöterna
märktes Antikvitetsarkivets sekreterare
Gudmund Göran Adlerbeth. I 34:e
paragrafen av akademiens statuter hade
konungen stadgat: »Academien har en
Sekreterare som är ledamot och räknas bland de
arbetandes antal, hvilken Konungen allena
utnämner, emedan utom Academiens
arbeten blifver honom anförtrodt de Mynt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
