Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Jean Marie Guyau. Av Bj. Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J e a n M arie G ti y a u
Av Bj. Beckman
AMAYANAS stora epopé förtäljer
om en helig och vis anakoret, som ägde ali
mänsklig dygd och fromhet. I förtröstan till
rättfärdigheten i höjden åkallade han Indra
och gudarnas skara. Men de nyckfulla gudarna
lyssnade ej till honom. Bönen från hans hjärta
vände ohörd tillbaka från himmelen. Den höge
rättfärdige greps av harm över gudarnas
likgiltighet. Samlande ali den makt han genom
sina offer och försakelser ägde, kände han sig
större än sina gudar, större än Indra själv.
Och han vände sig mot himlarna. Vid hans
ord uppstodo nya med eget ljus lysande
stjärnor i oändligheten. Hans »varde ljus» gick ut
att omskapa världen. Hans inre godhet blev
till skapande försyn. Men ännu var han ej
färdig. Nu stod han i begrepp att även skapa
nya bättre gudar. Darrande ser Indra sitt
bråda fall, ty den, som befaller över luften
och himlarna, förmår intet mot det »heliga».
Indra, den mäktige, giver skyndsamt vika.
Det är nu han, som säger till människan: »ske
din vilja». Och han öppnar himlarna för de nya
stjärnor den rättfärdige skapat. Deras ljus
är som ett evigt vittnesbörd om den allmakt,
som bor i det Goda, görande det till
gudomlighetens alfa och omega, det sista föremålet för
mänsklig tillbedjan.
Ur den förvirrande rika mängd av stoff,
som möter forskaren i Guyaus tankevärld,
har jag valt denna »bild från symbolernas
klassiska land, Indien, därifrån våra
germanska och galliska stamfäder utgått», ty i
den möter oss två väsentliga drag i Guyaus
tänkesätt: den principiella fientligheten mot
varje positivt religiös livsåskådning förenad
med det sedliga allvaret och tron på
universums beroende av den vilja till det goda, som
vi förnimmer inom oss. Den bär vittne om
hans tankes djärva flykt genom länder och
230
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
