Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Ett kapitel ur »Sfinxens gåta». Av Theodor Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett kapitel ur >>Sfinxens gåta»
Amenhemet III såsom lejonsfinx.
Granitskulptur från omkr. 1900 f. Kr.
ovanpå deras huvuden. —–Och ovanpå
fästet, som vilade på deras huvuden, syntes
något som såg ut att vara av safirsten, och
som liknade en tron, och ovanpå det som
liknade en tron satt En, som till utseendet
liknade en människa, och ett sken omgav
Honom. Såsom bågen, som synes i skyn
när det regnar, så såg skenet ut där runt
omkring. Så såg det ut, som tycktes mig
vara HERRENS härlighet.»
Vi se här åter de i huvudsak samma
symboliska gestalterna, återigen
karakteriserade såsom människa, lejon, tjur och
örn, och i detta fall framställda såsom
bärare av himmelens fäste och den
Allsmäktiges tron. Vi se dem här såsom de
fyra bärande världspelarna, återigen såsom
de fyra världshörnen, de fyra väderstrecken.
Att dessa fyra gestalter hava haft stor
betydelse även utanför den ny- eller
gammaltestamentliga symboliken, finna vi då vi
hos de gamla babylonierna möta dem i
samma skepnader och i samma senast
nämnda funktion, såsom bärare av den
högste gudens, solguden Marduks tron,
och då vi igenkänna dem i Sfinxen, utrustad
med människans huvud, lejonets kropp,
tjurens ben och klövar och örnens vingar,
eller på annat sätt kombinerade i den
babyloniska, i den assyriska eller i den
antika konsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
