Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Homonymien i franskan. Språkkåseri. Av J. Melander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Homo n y m i e n i franskan
S-pråkkåseri
Av J. M elander
TT SPRÅKS ORDFÖRRÅD befinner
sig i ständig förändring. Ord försvinna, andra
komma i stället. Deras betydelser variera från
en tid till en annan.
Om man bortser från det fall, då ord dött
på grund av att den sak eller det begrepp, de
beteckna, icke längre finns och har behov av
ett språkligt uttryck, och det fall, då nva ord
skapas som namn på nya föremål, är det
främst två faktorer, som bestämma över
ordens öden i ett språk. Det är synonymien och
.homonymien, vilka kunna betraktas som
varandras motsatser.
Med synonymi menas förekomsten av flera
ord som beteckning för en och samma
betydelse. Man nöjer sig icke med att kalla en sak
med dess hävdvunna namn; man använder
ett annat ord, som bättre motsvarar
språkpsykens strävan efter målande, drastiska och
konkreta uttryck. Det är metaforen, man tar
i sin tjänst, i det man överför ett föremåls
namn till ett annat föremål på grund av en
för dem båda gemensam och karakteristisk
egenskap. Den lånade termen blir alltmer
vanlig och de båda orden leva en tid bredvid
varandra, men snart undantränges det gamla
på grund av sin färglöshet. Samtidigt och i
den mån det nya ordet avlägsnar sig från sin
ursprungliga användning, bleknar bilden,
som var orsaken till ordets överföring, och den
nya termen säger icke mera än den gamla:
metaforen är död. Därmed har det segrande
ordet förlorat sin semantiska överlägsenhet
och råkar snart ut för faran att i sin tur
undanträngas av ett annat ord med mer
gripbart betydelseinnehåll. På så sätt kan en
och samma sak under ett språks liv få olika
på varandra följande namn.
Ex. latinets caput ■—■ franskans tète,
egentligen ’skål, hjärnskål’; latinets os — franskans
bouché, egentligen ’uppblåst kind’.
Det nu skildrade sättet är kanske den
vanligaste vägen till ordförrådets förändring och
föryngring.
Om förekomsten av synonyma ord kan
betraktas som en språkets lyx, är däremot
tillvaron av homonyma ord tecken på ett
nödläge, som språket har kommit i till följd av
de inom detsamma verkande krafterna.
Med homonyma ord menas alldeles
likalydande ord, som beteckna skilda föremål
och begrepp. Man har således att göra med en
språkföreteelse, som är rakt motsatt
synonymien. Också ha de homonyma orden oftast
en annan faktor än den psykologiska att
tacka för sin uppkomst, nämligen den
fonetiska utvecklingen. Ord, som vid en given
tidpunkt icke ha samma form, få det senare
genom ljudlagarnas verkan och bli
homonyma. Franskan, varifrån mina exempel äro
hämtade, äger kanske ett större antal så
kallade fonetiska homonymer än andra språk,
på grund av den långt drivna assimileringen
och förstumningen av språkljuden. Jag
nämner som exempel:
comte (comitem) greve, conte (computum)
berättelse, compte räkning; ver (vermis) mask,
vers (versus) vers, verre (vitrium) glas, vert
(viridis) grön, vair (varius) gråverk; mère
(mater) moder, mer (mare) hav; moudre
(mo-lere) mala, moudre (mulgere) mjölka.
Ibland kan en homonymi uppstå som en
följd av den synonymiska faktorn. Ett i
överförd användning brukat ord kan så avlägsna
sig från den ursprungliga, etymologiska
betydelsen, att sambandet mellan denna och den
sekundära betydelsen gått förlorad. Bilden är
icke längre levande i folkpsyken, och den nya,
numera ordinarie betydelsen uppfattas som
uppburen av ett nvtt ord, som icke längre
associeras med det gamla. Man kallar sådana
ord för semantiska homonymer.
Ex. poutre sto, lastdjur, poutre bjälke;
pomme äpple, pomme potatis; cuisine kök,
cuisine mat.
Medan synonymiens väsen och betydelse i
språket varit erkända sedan filologiens
barndom, har homonymiens roll länge varit om-
280
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
