Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Ett spelår på Göteborgs Stadsteater 1937—38. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel L. Romdahl
Elsa W i db or g somMadameBovary.
ning vad kritiken sagt, lockas till lustspelet
och avskräckes av en reserverad — för ali
del med fog reserverad — kritik från det
allvarliga dramat. Men i alla fall,
Göteborgspubliken är värd vår aktning, i synnerhet
den publik ur det arbetande folkets led som
visat sig intresserad att få till stånd de fyra
abonnerade fulla husen på vardera Raynals
Människor och på Coriolanus.
Det goda resultatet av Studions verksamhet
är även värt att anteckna. Publiken är visst
icke omöjlig eller helt bortkollrad av filmen.
Säkerligen finnes här en grund att bygga ett
allvarligt teaterintresse på. Men det vill
förefalla som om teatern själv måste se sig
nödsakad att lägga hinder i vägen för att folk
får vanan att betrakta den såsom en naturlig
tillflykt och vederkvickelse. Ty detta måste
bli följden om publiken ett par månader
igenom ser samma pjäs affischeras, en pjäs
som man har sett och sett med nöje men som
man icke går och ser om. I en stad där man
endast har en dramatisk seen blir
olägenheten av att en pjäs månader igenom ensam
står på programmet särskilt kännbar. Kvinnor
blockerade Stadsteaterns stora seen i nära
åtta veckor. Den som ville se teater fick gå
och se film. Teaterledningen kan veterligen
icke göra något åt detta. Erfarenheten lär
ha visat att det icke går att avbryta raden
av föreställningar av en pjäs som slagit an —
om man gör det, tror publiken att pjäsen är
slutspelad och kommer icke tillbaka efter
avbrottet. Skulle det ej vara möjligt att med
pressens hjälp få bort en dylik för ett sunt
teaterliv ödesdiger vanföreställning?
Stadsteaterns tekniska resurser göra det ju möjligt
att utan större besvär ha flera program
löpande växelvis.
En tröst i nöden var emellertid Studion.
Dess framträdande måste betraktas som en i
hög grad glädjande händelse i Göteborgs
teaterliv. Staden har fått en teater till, och
det en som ställer anspråk på sig själv
och fyller dem på ett stundom rent av
glänsande sätt. Vi vilja tro på Studion och
hoppas det bästa av den och för den. Teaterns
ledning kommer säkert att ta sikte på dess
möjligheter och sörja för att dess behov
tillgodoses vid pjäsförvärv och engagemang.
Efter att nu ha resonerat litet i allmänhet
och något i synnerhet, kan det vara tid på
att jag kommer till vad jag minnes från
spelårets föreställningar. Om de oförgätliga
aftnar med vilka Gösta Ekman skulle komma
att ta farväl av Göteborg är det icke nödigt
att tala. Eva gör sin barnplikt tålde knappast
scenens vida rymd och den stora salongens
högtidlighet. Knut Ströms uppfinningsrika,
artistiskt glada insceneringskonst firade i
detta stycke några triumfer. Han hade lagt
ned ett stort intresse på att göra livslevande
och verkligt illusoriska kopior av en hel rad
figurer ur kända målningar i Konstmuseet.
Dess intendent kunde när han satt på parkett
nära nog bli frestad att under mellanakten
ringa upp sin i:ste vaktmästare och be
honom se efter att alla konterfejen däruppe
voro kvar i sina ramar.
Teatern uppvisade under hösten det
ovanliga fenomenet av en pjäs med uteslutande
manfolk på scenen och efter jul det kanske
ännu ovanligare av ett stycke med endast
damer. Raynals militärstycke Le Materiel
humain — översättningen Människor är
knappast adekvat — gavs med stramhet
och allvar och förfelade ej sin verkan. Herr
Milianders sammanbitna moraliska kraft som
soldaten Guétorbe, herr Semmy Friedmanns
kapten Bouflette och herr Prechts
generalstabsofficer äro variationer av den militära
människan, le matériel humain, som man
ej glömmer.
Noel Cowards Höfeber, ett skämt med
förljugenheten som har sina bsska och
roande poänger, vann för göteborgspubliken ett
särskilt intresse genom ett gästspel av dess
390
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
