- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiosjunde årgången. 1938 /
415

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Från Stockholms teatrar. Av Carl G. Laurin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Stockholms teatrar

en skådespelerska att räkna med, och Hilding
Gavle gjorde en genomengelsk personlighet av
majoren. Jag tror vi ska be att få behålla den
gamla gentlemannatypen, även om den någon
gång som i detta fall skulle staka sig på sjätte
budet, och det felet torde han ha gemensamt
med många i de olika befolkningsskikten.

På Blancheteatern gavs Professor
Mam-lock av Friedrich Wolf. Pjäsen hade
måhända det felet, att partilidelserna ännu voro
så svallande, att den önskvärda objektiviteten
måste saknas. Det blir något av samma
lidelsefulla partitagande som då i det nazistiska
Tyskland gavs det skådespel, som fått namn
av den 1923 för sabotage häktade och sedan
av fransmännen arkebuserade Schlagéter.

I Professor Mamlock, förtjänstfullt satt i
seen av Per Lindberg och utmärkt spelad på
de flesta händer, får man en starkt
sammanpressad bild av det sätt man under de sista
åren använt mot i Tyskland verkande
personer av judisk ras. Dessa »åtgärder», om
vilkas fakticitet det ej kan finnas något tvivel,
då de påyrkats och genomförts från statligt
håll, verka på folk med annan
rättsuppfattning låt oss säga icke sympatiska. Stycket
föreföll tendentiöst, som jag förmodar åtskilliga
nazistiska och sovjetistiska skådespel i
Tyskland och Ryssland. Men har man i huvudsak
samma uppfattning som författaren till
stycket, kan det vara av intresse. Det kan
förmodas, att åtminstone svenska antisemiter
erfara ett visst samvetsobehag av stycket,
som i mycket ansluter sig till den hårda
verkligheten.

Den judiske professor Mamlock är en läkare
och chef för den kirurgiska avdelningen på
ett sjukhus. Han har en lidelse: arbetet. Är
detta mest tyskt eller mest judiskt? Alldeles
säkert är det mycket tyskjudiskt. Professorn
bryr sig ej mycket om politiken. Hindenburg
är hans ideal, bolsjevikerna äro hans fasa.
Här krökas många läppar i obligat skepsis,
men många judar voro i likhet med professor
Mamlock åtminstone fore 1930-talet säkra
anhängare av den tyska rättsstaten. Mamlock
var sårad i världskriget och linkade något,
och det gjorde honom kanske ändå säkrare i
sin tyskhet.

Är detta skådespel ej ett konstverk i
egentlig mening, så är det dock i hög grad
intresseväckande och en demonstration för våra ögon
som verkar starkare än de bästskrivna
tidningsartiklar. De olika partiernas represen-

Fot. Almberg & Preinitz.

Harry Roeck Hansen som
professor M amlock.

tanter skildras med förvånande rättvisa, och
författaren stryker under de svagheter, som
finnas på alla sidor, också hos judarna. Något
egendomligt förefaller det, att den politiska
diskussionen fortsätter mellan de sjukas
sängar.

Behärskande allt var Mamlocks
personlighet med starkt betonande av det tyska, lätt
naiv och uppgående i sin verksamhet. Harry
Roeck Hansen gjorde här med stor och säker
konst en riktig människa. Det var ett
gediget stycke skådespeleri. Hans ariska hustru
Ellen Mamlock—Anna Flygare Stenhammar
var som så många gånger förut mamma på
det rätta sättet, förbryllad åt allt, som hotade
familjen, men varm i sin aktiva medkänsla.
Stackars halvhysteriska — det kan man
sannerligen icke undra på — dottern Ruth—Mimi
Pollak rörde, då hon kom storgråtande hem
från skolan, där den lilla halvjudinnan
misshandlats. Skolbarnen kunde kanske ej riktigt
skilja på vilka de voro rasrenhetsskyldiga
att missfirma. Men det är ju sant: det är
endast om barnet också har arisk mormor, som
man går fri från den rasetiska misshandeln.
Hennes bror Rolf spelades av en ny
skådespelare Helge Hagerman, som förträffligt
återgav de känslor av lindrigast sagt otrevnad
och äckel, som den kvalmigaste av alla
eldsvådor, riksdagshusbranden, framkallade.

Största intrycket näst Mamlock själv gav
den unge av Georg Rydeberg utförde kommu-

415

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:06:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1938/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free