Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Karl Madsen. 22 mars 1855—16 april 1938. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Madsen
dessa, men det viktiga blir, då det gäller
konstforskning och konsttolkning i djupare
mening, att kärleken får vara med och
vällusten också för resten. Karl Madsen
»såg som den älskande ser».
Karl Madsen föddes i Köpenhamn
1855 och var son till en konstnär med
djurmålning som specialitet. Kanske tänkte
unge Madsen på sin faders strävanden,
då han såg och hyllade den utmärkte
Theodor Philipsen, Danmarks förste
impressionist och kanske bäste djurmålare.
Med entusiasm trängde Karl Madsen in i
danskheten, ej minst när han med
outtröttlig flit och varm kärlek studerade J. T.
Lundbyes skildringar av boskapen.
Människan skall dömas efter sitt förhållande till
kon, säger en indisk vis. Hon är
representant för det stilla givandet. Varma känslor
hade Madsen säkert även för den oxe
på Kunstmuseet, som han och Bredius
ansågo vara av Rembrandt men på vilkens
ram han med vetenskaplig försiktighet
bifogade, att Bode icke ansåg målningen
vara av Rembrandt.
Karl Madsen ville själv bli målare och var
elev till »gamle Kyhn» — Kyhn var icke
sä gammal då —, och man begrep, att han
måste beundras av den unge Karl Madsen.
Mindre förstår man, att den visserligen
samvetsgranne tecknaren men dock torre
Gérome blev hans lärare i Paris.
Snart övergick den unge konstnären
till att bli konstforskare, och ehuru han
icke hade akademiska studier, blev han en
av Nordens grundligaste, klaraste och
arbetsammaste och samtidigt friskast
kännande kritiker. Hans egen
konstverksamhet gav honom stora förutsättningar att
förstå det tekniska, hans humanism ligger
till grund för det levande och mänskliga,
och han hade ett stort intresse för det
historiska och kulturhistoriska, då han såg
på och förklarade konsten. Han är väl
också, yttrade zoologen Fritz Johansen,
den store Viggo Johansens son, »en af
Danmarks allerklogeste og intelligenteste
Mænd». Och Karl Madsens kollega i Norge
Jens Thiis, hans like i kärlek till konsten
och även stilkonst, säger: »Det er fra
hjertet, kontrollerede av hans fine og
kultiverede intelligens at hans sprog og
tolkning tog sine rammende og tændende ord.»
Karl Madsen var också samlare. Det
är en viktig sak. Månne icke en samlare
»födes». Enligt romersk antik uppfattning
skall man »födas» till skald. Madsen skulle
troligen ha tillagt: och i Frankrike anses
man också böra födas till stekvändare.
När den av naturliga skäl mycket
sparsamme Karl Madsen bodde som nygift
en tid i Lyngby, gick han ofta både ut och
in till staden. Men fick han se ett vackert
japanskt träsnitt eller en pennteckning av
Marstrand, så köpte han den och lät bli
frukost den dagen — och kanske ett par
dar till. Någon asket var han emellertid icke,
varken som ung eller som gammal, och det
låg både kärlek och vördnad i rösten,
då han talade om någon fin årgång bordeaux.
Det har påpekats, att han med en
kärleksfull gest smekte en butelj madera från 1792,
som en beundrande gammal dam skänkte
honom.
Karl Madsen hade redan länge varit en
uppskattad konstförfattare, då han 1895
blev assistent vid Kunstmuseet. Det var i
Politiken — från 1884 — och i Tilskueren
han kom med sina på danskt vis — hur
paradoxalt det än må låta — både lätta
och mycket tungt vägande artiklar. I dessa
var han, som nyss nämndes, »rammende»
och hade trots den lugna tonen både
älskvärt och ibland mindre älskvärt raljeri.
1880-talet var en genombrottstid för
både litteratur och konst. Ser man en
Krøyertavla från 1870-talets slut och
jämför den med en av samme målare från
1880-talets början, då undrar man om ej ett halvt
sekel legat mellan dessa två. Karl Madsen
kämpade för det nya, för en konst, som
— det kunna vi väl fortfarande vara över-
483
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
