Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Winston Churchill som forfatter. De store verker. Av L. Aas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Winston Churchill som forfatter
Winston C hur chili som krigsminister i ko alis] o nen s dager.
er det Churchill har önsket å foreta. Han vil
vise at i alle avgjörende beslutninger og
handlinger lot Marlborough sig lede av »a
ge-nerous spirit».
Marlborough-biografiens förste bind —
Marlborough. His Life and Times — utkom på
Harrap’s forlag i 1933, efterfulgt av bind II i
1934 og bind III i 1936. Der gjenstår ennu
(i 1938, mens dette skrives) et avsluttende
fjerde bind. Det tjener til stor heder for
svensk bokkultur at dette imponerende verk
er kommet ut i Hugo Hultenbergs ypperlige
oversettelse, utgitt i staselige bind av
Skoglunds forlag umiddelbart efter den engelske
utgave i årene 1934—37> »pä det mest lysande
sätt illustrerad» (som professor Fredrik Böök
sier) —• og i det hele tatt med et utstyr og
karter og skisser som neppe står tilbake for
originalen.
Særlig förste bind er jo preget av en sterkt
polemisk ånd. Sir John Fortescue, forfatteren
av kjempeverket »A History of the British
Army», kritiserte dette som overdreven
pro-cedyre. Men Churchills hele innstilling til sitt
emne må tas i befraktning. Allerede i verkets
forord anförer han Creasys ord om ryets
uvillige anerkjennelse av Marlborough. Der er en
avgjort kontrast mellem feltherrens glansfulle
bedrifter og den ringe aktelse hans landsmenn
ofte har vist hans minne. Fra Jonathan Swift
til Thackeray i mesterromanen »Henry
Es-mond» har Englands store forfattere ladt
Marlborough spille rollen som den moralske
hensynslöshets egoistiske representant. Verst
av alle har dog Macaulay rakket ned på
Marlborough i sin berömte »History of
England». Neppe noe historisk verk har vært (og
er vei fremdeles) så almindelig lest i England,
og de billeder Macaulays skildrende kunst har
skapt, preger sig inn i skiftende generasjoners
bevisthet. Å rokke Macaulays autoritet punkt
for punkt blev da Churchills förste opgave.
Det er dette, mer enn noe annet, som har
gitt verkets förste bind en så sterkt
frem-tredende polemisk karakter. Churchill förer
sin feide mot Macaulay snart saklig og rolig,
snart optendt av overbevisningens og
forargelsens harme, en enkelt gang taper han
helt beherskelsen og utslynger ordet lögner
mot Macaulay. Han håper at sannheten
555
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
