Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - D. H. Lawrence och Mexico. Av Melker Johnsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D. H. Lawrence och Mexico
Krigarnas tempel i Chichen Itzd.
skulle inte ha visat entusiasm för Cardenas
kamp mot det utländska kapitalet, som suger
ut Mexicos fattiga och efterblivna bönder.
Traven till exempel har däremot i sina sociala
äventyrsromaner skildrat Mexico ur denna
synpunkt. Lawrences och Travens böcker är
så olika, att man knappt kan tro, att de
skriver om samma land. Man får väl anta, att det
är Traven som skildrar det »verkliga» Mexico.
En jämförelse med honom visar, hur exklusiv
Lawrence är, hur långt han nu har kommit
från de sociala och politiska realiteterna. Han
hade inte rest ifrån samhällsproblemen i
England för att försöka lösa dem i ett annat land.
Han säger själv:
Men därför bryr jag mig inte om den amerikanske
indianen såsom amerikansk medborgare. Vad jag bryr
mig om är vad han är — eller vad jag tycker att han
är i sitt gamla, gamla rasmedvetna och religiösa jag.
Lawrence hade i Mexico äntligen kommit
så långt bort från sitt eget land, att de sociala
frågorna kunde förefalla honom underordnade,
sekundära. Där om någonsin borde han kunna
visa, att samhällets förnyelse måste komma
en annan väg än man gick hemma i Europa.
Han har på olika vägar sökt vital
fullbordan. Nu finner han till slut, att den
enda vägen går genom en ny förbindelse med
kosmos, som den moderna civilisationen har
skiljt oss ifrån:
Bara i hjärtat av kosmos kan mannen söka efter
styrka. Och om han kan hålla sin själ i beröring med
världens hjärta, då skall från världens hjärta nytt
blod fylla honom med styrka och stillhet, fullbordande
hans mandom.
Vi har här den djupaste förklaringen till
Lawrences intresse för de primitiva folken.
Bland dem lever människorna ännu med i
universums rytmiska liv, som vi genom
industrialismen och vetenskapen har ställt oss
utanför. Civilisationen hotar att stelna i död
automatism. Vi måste nu, förklarar
Lawrence i Studies in Classic American Literature,
göra »the great swerve in our onward-going
lifecourse» och »gather up again the sa vage
mysteries». Det är detta som Ramon vill göra
för sitt land. Han tror liksom de primitiva
folken på en mana, som utgår från alla levande
ting. Och för honom är även solen och jorden
levande. Från dem får människan den »andra
styrka», som gör henne starkare än »oxar,
mulåsnor, järn, maskiner och gevär» samt
starkare än »män, som inte kan få denna
styrka».
4-
Men genom förbindelsen med kosmos
kommer också en ny gemenskap mellan
människorna. Samhörighet med livet skall ge oss
samhörighet med varandra. Lawrence har
förut på olika sätt sökt kontakt med sin om-
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
