Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Anna Wettergren-Behm. In memoriam. Av Hedvig Waldenström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anna W etter gr en-Behm
met, hände det att hon åter på allvar
be-gynte syssla med uppgifter, desamma som
hon givit sin ungdoms hela brinnande håg.
Det var under dessa år, närmare bestämt
1922, som den tämligen nystartade
Värmlands Hemslöjd sände bud ut i bygderna
om en stor hemslöjdsinventering. Anna
Behm deltog i insamlandet och reste kors
och tvärs i sitt härad för att leta efter
gamla, goda hemslöjdsföremål. Med mycken
skepsis gick hon till verket. Men när alla
föremålen från hela Värmland hade
sam-manbragts, ordnats, klassificerats och
utställts på residenset i Karlstad, förvånades
hon och många med henne över resultatet.
Värmland, det skönhetsälskande,
fantasifulla, trädde här fram i all sin egenart och
med stor rikedom på variationer på nästan
alla områden av handaslöjd. Hon har själv
beskrivit, hur hon kvällen före
utställningens öppnande gick från sal till sal och
kände en allt större glädje och beundran.
Kanske kände hon också en maning att
bygga vidare i det landskap, dit hon blivit
förflyttad och där hon först känt sig som
främling. Här behövdes friska tag, här
behövdes nya impulser, framför allt i form av
nya, goda, konstnärliga mönster. I Värmland
fanns under dessa år en ’skicklig
damastvävare. En av landets bästa
lanthushållsskolor låg i Ekshärad, en mil från Sjögränd,
och denna skola med sin vävundervisning
blev så småningom särskilt föremål för
Anna Behms omvårdnad. För den förre
komponerade hon ett damastduktyg
»Glädjens Blomster», som blev det första i en lång
rad av damaster, för den senare en rya:
»Nygårdsstjärnor». Hon kom att
samarbeta med Värmlands Hemslöjd och gjorde,
allteftersom åren gingo, en insats som
sannerligen är imponerande och som kommer
att bli av bestående värde för länets
hemslöjd. Det var i synnerhet de kyrkliga
textilierna, som lågo henne om hjärtat.
Vitsand, Dalby, Stora Kil, Rudskoga, By,
Nor, Hagfors kyrkor i Värmland samt
Anna W etter gr en-Behm.
Gagnefs kyrka i Dalarne och Vårdinge
i Sörmland äga alla en eller flera vävnader
komponerade av Anna Behm och
mestadels utförda av Värmlands Hemslöjd. Jag
nämner i detta sammanhang även den
stora mattan »Högtid», som äges av
Värmlands Nation i Uppsala.
Dessa mattor, som buro Anna
Wetter-gren-Behms skaparnamn, voro i mer än
vanlig bemärkelse hennes skapelse. Hon
hade följt deras tillblivelse alltifrån
begynnelsen. Fåraveln på gården Risäter hade
tillkommit på hennes makes initiativ och
stod under hans kontroll. Varje vår efter
fårklippningen sorterades ullen i bruna,
vita och grå schatteringar noggrant och
efter anvisningar av husfrun på Sjögränd.
Långt uppe i Värmlands skogar hade hon
tagit reda på spinnerskor att spinna ullen,
och när sedan vävningen tog vid,
övervakade hon noga och bestämde färg,
grovlek, täthet och antalet nockor. En särskild
143
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
