Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Aristophanes’ Plutos 388 f. Kr. — 1940 e. Kr. Av Ernst Nachmanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aristophanes’ Plutos
svaret att slå följe med den första människa,
som han möter utanför templets portar, och
bjuda denne med sig hem. Den man han
träffar är Plutos, rikedomens gud, av Zeus
slagen med blindhet. När Plutos ger sig till
känna, lovar Chremylos att återförskaffa
honom synen, därest han vill stanna i
Chremylos’ hus. Plutos föres till läkegudens,
Asklepios’, tempel, där åtskilliga hokus pokus
utföras. Plutos blir seende. Och när han fått
synen tillbaka, då blir det en ny fördelning
av hans håvor. Sykofanter och hetärer,
tempelrövare och offerpräster, alla slags skälmar
och kanaljer, som dittills levat i gulascheri
och överflöd, bli utarmade igen. Endast
hederligt folk njuta välstånd och lycka. Plutos
skall evigt trona i Parthenons skattkammare.
De tre enheterna — rummets, tidens och
handlingens — som Aristoteles föreskrev för
tragedien, gälla icke för komedien. Illusionen
brytes, lösa sketcher — om det moderna
uttrycket tillåtes — bryta ofta
sammanhanget. Så också här. Vi ha anledning att
här särskilt fästa oss vid en
disputations-sc.en, som inlagts i Plutos.
Mot planen att göra Plutos seende
opponerar sig Penia, fattigdomens gudinna. Hon
hävdar, att hon, icke Plutos, är
mänsklighetens sanna välgörare. Det är behovet, som
driver människorna till allt slags arbete.
Men om Plutos delar med sig åt alla och
därmed befriar dem från livets mödor, då
försvinner också all komfort. Vem vill då bli
skeppsbyggare och kopparslagare, vem vill sy
kläder och förfärdiga vagnar, vem vill bli
skomakare och tegelslagare, vem vill med
plogen riva sönder jorden? Tanken är, som
jag här infogar, gammal i Hellas, den finns
hos Hesiodos — Bed med handen på din
plog! — den finns hos Herodotos, den
återkommer i Lukianos’ dialog Timon från
Athen. En svensk kommer att tänka på
Almquists geniala skrift om Svenska
fattigdomens betydelse.
Det är Plutos’ så att säga negativa
egenskaper som gjort, att den blivit Aristophanes’
mest lästa, mest uppförda och mest
efterbildade komedi. I tider, då man ropade på
anständighet och därför Aristophanes’
mustiga cynism och obeslöjade obscenitet
verkade skrämmande, blev just Plutos den
grekiska komedien framför alla andra.
Redan i antiken har den flitigt lästs och
kommenterats. Vi äga flera egyptiska
papyrer av Plutos än av någon annan Aristopha-
K o miska skådespelare. Terrakotta.
Berlin.
neskomedi. Om dess popularitet i den
bysantinska världen vittna 146 medeltida
handskrifter, av mästerverket Fåglarna finnas
blott 18.
År 1498 utgav Marcus Musurus på Aldus
Manutius’ berömda förlag i Venedig den
första tryckta Aristophanesupplagan. Redan
två år efteråt skrev Machiavelli en
efterbildning av Molnen. Men denna komedi,
Maskerna, har icke bevarats till vår tid.
Författaren synes ha gått för långt i kritik och
tadel av högtstående personer. Hans pjäs
undertrycktes.
Återigen är det emellertid, liksom i
medeltiden, Plutos, som i första rummet
uppmärksammas, översättes och efterbildas. Den
första tyska editionen utkom 1517.
Utgivaren, Petrus Mosellanus, en känd skolman,
förklarar som sin mening, att Plutos står i
främsta ledet av Aristophanes’ verk. Dan
utmärker sig för sedlig uppfattning,
anständig, kvsk kvickhet. I Zürich uppfördes
Plutos av Görg Binder; körkompositionerna
för mellanakterna voro författade av
reformatorn Zwingli, en av de många andans
män, som intresserat sig för Aristophanes.
29—Ord och Bild, 49:e årg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
