Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Från grekiska gränstrakter. Av Otto Cyrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Otto Cyrén
ett så litet land, med endast omkring 4 y2
milj. invånare och med betydligt sämre
försörjningsmöjligheter än t. ex. Sverige.
Vårt land med helt andra näringspolitiska
förutsättningar hade på sin tid vissa
svårigheter att taga emot 900 svenskbybor!
Att Balkanhalvön blivit Europas »oroliga
hörn» är långt ifrån enbart balkanfolken fel.
Först skulle alla de kristna folken befria sig
från turkarnas välde. De turkiska sultanerna
hade liksom andra forna tiders erövrare satt
en ära i att besegra så många främmande
folk som möjligt, det var först Kemal Atatürk,
vår tids störste statsman, som införde den
moraliska principen att endast vilja härska
över ett, möjligast oblandat folk. Men att
på grund av de förvirrade
befolkningsförhållanden, som voro rådande på
Balkanhalvön, draga rättvisa gränser mellan de
unga staterna, var naturligtvis ej lätt.
Dessutom intaga väldiga bergsområden stora
delar av halvön, och de där boende folken ha
alltid älskat sina skogar, berg och framför allt
friheten över allt annat på jorden, varför de
ofta haft en smula svårt att i allt underordna
sig respektive regeringar.
Så långt jag känner greker, turkar,
bulgarer och jugoslaver, för vilka alla jag hyser
de största sympatier, skulle de sinsemellan
kunna i godo ordna dessa gränsförhållanden,
om de icke vore beroende av främmande
mäktiga rådgivare. Det är dessa makters
skuld, om häxkitteln på Balkan ständigt
hålles kokande. Närheten av Dardanellerna,
»nyckeln till orienten», är en bidragande
orsak till oron i denna landsända, en oro, som
endast kan elimineras genom ett starkt
Turkiet. Alla vänner till greker och övriga
balkanfolk instämma säkerligen i den
förhoppningen, att dessa folk måtte förskonas
från att åter indragas i ett långvarigt krig,
enär de så väl äro i behov av yttre lugn för
ordnandet av sina inrepolitiska, ekonomiska
och kulturella frågor.
Fot. lör1.
T epelene.
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
