Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Heliga Birgitta som svensk författare. Av Erik Noreen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Noreen
skåpet, som hålla med eder, så sägen dem
uppenbarligen det I säden konungen hemligen, och
sägen, att I icke viljen tjäna någon kättare eller
förrädare och ej hans son, om han vill efterfölja
sin faders gärningar, och tagen eder sedan en
förman, som på kronans vägnar för krig. Är
det den min son har valt, så varder han
stadfäst; är han det ej, så varder han med rätta
avlägsnad. Given I råd och penningar, jag giver
mod och manligt hjärta, så att den som ej vill
lyda, han skall. Vill konungen ur landet fara,
skall ingen av eder följa honom.
Om denna uppenbarelse yttrade Olavus
Petri i sin krönika:
Enastads säger S:ta Birgitta, att Jungfru
Maria befallte, att rikesens råd skulle sätta sig
upp emot konungen och sätta honom av
regementet, om han icke ville bättra sitt leverne.
Sådant gav hon ock rikets råd in och vinnlade
sig därom, att alle skulle komma i den meningen.
Men det är nog befruktandes, att den Jungfru
Maria, som S:ta Birgitta haver skjutit uppå.
haver icke varit den sannskyldiga, efter det hon
ville uppväcka tvist och tvedräkt.
Är nu detta och det andra med samma
handstil skrivna aktstycket nedskrivet med
Heliga Birgittas egen hand? På det ena
står med en handstil från 1400-talet:
»Sancta Birgitta skrev dessa ord med sin
egen hand, vilka angå påven och
kardinalerna.» Som detta säkert har skrivits i
Vadstena kloster, måste man tillmäta det
stor vikt. Men olyckan är nu, att på
upprorsplanen står i stället på latin:
»Creditur scriptum esse» — ’detta tros vara
skrivet’ — och vad som sedan har följt,
är med mycken omsorg utplånat. Om man
i Vadstena kloster har skrivit: detta tros
vara skrivet av Heliga Birgitta men sedan
strukit författarenamnet, så är detta
betänkligt för frågan om aktstyckets äkthet.
Har det i stället stått: detta tros vara
skrivet. . . följt av ett annat namn än
Heliga Birgittas —- så är det lika
betänkligt. Man kunde nu tänka sig att få
avgjort åtminstone om det är en man eller
en kvinna som har skrivit de s. k.
Birgittaautograferna. Som det ju bedrives en hel
del ofog med grafologi, har jag vänt mig
till Statens kriminaltekniska anstalt för att
få besked men fick det negativa svaret,
»att det i de flesta fall är mycket svårt
att med bestämdhet avgöra, huruvida en
skrift härstammar från en man eller en
kvinna, och att ett sådant avgörande torde
kunna betraktas såsom omöjligt, när det
gäller en medeltida handskrift».
De bägge aktstyckena har emellertid en
del egenskaper som gör att det förefaller
mig nästan säkert, att de verkligen
stammar från Heliga Birgittas hand.
Först visar skriften, språket och
stavningen att de måste härstamma från
1300-talet, och just en datering till
1360-talet passar alldeles utmärkt. Skriften
synes mig också tyda på en egenartad, stark
personlighet — och att Birgitta var en
dylik, därom behöver det inte tvistas.
Med vad vi kan tänka oss om Heliga
Birgittas bokliga bildning
överensstämmer också alldeles utmärkt den ytterst
bristfälliga stavningen. Det stavas t. ex.
sofa för ’sova’, hafa för ’hava’, under
det den »rätta» stavningen på 1300-talet
var sova eller soua, hava eller haiia. Det
finns massor av skrivningar som vägen
för väggen, mana för manna. Om det i
dessa fall är fråga om stavfel eller rena
skrivfel, är tvivelaktigt, och därmed
kommer vi över till skrivfelen.
Det mest påfallande draget är nämligen
den oerhörda mängden av skrivfel. På nio
icke stora trycksidor förekommer mellan
150 och 200 säkra sådana, rättade eller
orättade av skrivaren eller skriverskan. I
intet fall synes mig felets beskaffenhet
tyda på att skrivare och författare har
varit två olika personer: det ser aldrig ut
som om felet berodde på missuppfattning
av en skriven förlaga. Det är överhoppade
bokstäver, överhoppade ord tillagda över
raden, omkastade bokstäver,
dubbelskrivningar av ord, a för ä och ä för a o. s. v.,
o. s. v.
292
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
