Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Kring en brevsamling och en årgång. Av Sven Rinman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kring en b r e v s a m
den efter hans mening skulle passa bättre för en
mera litterär tidskrift än »Veckan», exempelvis
— Ord och Bild! Och han tillägger, att han har
tagit sig friheten att med de varmaste
rekommendationer översända manuskriptet till redaktör
Wåhlin!
Så här i enrum med mig själv kan jag ju tillstå
det: det nästan svindlade för mina ögon när jag
läste brevet. Ord och Bild!
–-Jag känner mig som en drunknande.
Jag kvävs här, jag går under.
Skulle detta vara — halmstrået?
Det är att märka, att Ord och Bild i mars
1892 hade utkommit med inalles två eller tre
nummer! Sorgligt nog finns det inte heller
något spår av Renholms
rekommendationsskrivelse. Från den kände journalisten, vars
tidskrift »Veckan» upphörde just på våren
1892, ha verkligen några brev bevarats,
men de röra sig dels om friexemplar, dels
om en påtänkt uppsats om Ludvig XVII.
Hur som helst, så blev »halmstrået»
upptakten till ett rikt givande
medarbetarskap från Hjalmar Söderbergs sida. Han
hörde i flera år till tidskriftens fasta stab;
hans teaterkritik och hans
litteraturkritik, den skarpsyntaste och finkänsligaste
som då presterades i Sverige, stod under
90-talet i Ord och Bild. I detta sammanhang
kan man också komma ihåg hans polemik
med »Ninguno, vackra okända mask»
(Anna Maria Roos) om Till Damaskus 1901,
som innehåller hans stora uppgörelse med
Strindberg. Av sin skönlitterära alstring
publicerade han däremot mindre i Ord och
Bild, huvudsakligen dikter. Hans
novellis-tiska bidrag voro endast fyra, nämligen
»Fröken Hall» 1893 samt historietterna
»Tuschritningen», »Kronärtskockan» och
»Registratorn» 1897.
Två av de goda 80-talsnamnen, om än
för eftervärlden av något olika valör, voro
med på ett tidigt stadium: Tor Hedberg
och Sophie Elkan, den senare under
pseudonymen Rust Roest. Båda reste vid
denna tid i Italien, och de hämtade också
motiven till sina bidrag därifrån. Tor Hed-
Första sidan av Heidenstams dikt
med ramteckning av G eor g P auli.
berg skrev om Venedig, »några intryck från
lagunernas stad», redan i andra häftet, och
Sophie Elkan levererade ett kåseri »På
Sicilien» till sjätte häftet. Hon skriver den
16 jan. från Rom: »Ja, naturligtvis vill
jag med största nöje bidraga till Eder
vackra tidskrift.» Något om eller från
Rom kan hon dock inte åtaga sig (Wåhlin
hade tydligen föreslagit ett Rombrev).
Däremot föreslår hon Sicilien. »Det är mer
obrukad mark och kan möjligtvis uppfattas
från lekmannasynpunkt.» Om Tor Hedberg,
som samtidigt befann sig i Rom, skriver
hon: »Hedberg har jag råkat några gånger
bl. a. på jul- och nyårsafton —• annars har
han — som vi lite hvar gjort — undvikit
landsmän. Jag tycker mycket om H., han
gör intryck af en hel karaktär och hel
karl — och vinner otroligt när man
språkar med honom.» Den 27 mars är
resebrevet klart, och hon skriver då, återigen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
