Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Borgåminnen. Av Louis Sparre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borgarn i n n c n
sådan blint byråkratisk åtgärd förbytes
snart i en oemotståndlig drift och önskan
att göra något för att rädda denna unika
lilla stad från förgängelsen. De första
trevande försöken mötas av nedlåtande
överseende med en konstnärs
verklighetsfrämmande fantasier och hugskott. De
ekonomiskt och tekniskt sakliga
invändningar som gjordes lyckades ej avskräcka
mig. I april 1898 kallades Borgåborna till
ett föredrag där jag framförde ovannämnda
synpunkter och vädjade till deras kärlek
för sin gamla av Runebergs gloria
om-strålade stad. De nästan oöverstigliga
svårigheter, som skulle möta den
kvadratrutiga planens genomförande med avseende
å terrängförhållandena påvisades. Jag
vädjade till Borgåbornas kärlek och beundran
för sin gamla stad, framhållande alla de
estetiska och kulturella värden att
tillvarataga, och påpekade även de av tekniska
och praktiska skäl nödvändiga eftergifterna
med tanke på brandsäkerhetens, hygienens
m. fl. fordringar. Det lyckades mig att få
deras känslosträngar att vibrera. Det blev
ett omslag i opinioner. Ehuru det till en
början såg mörkt ut övergingo dock till sist
möjligheterna till verksamma beslut och
stadganden. Stadens myndigheter togo nu
saken om hand och den första kommittén
för undersökning av möjligheterna att
åstadkomma en förändring i den av kejsar
Nikolai I 1833 såsom en särskild ynnest till
Borgå givna nya stadsregleringen tillsattes
redan d. 3 nov. 1898. Förändringen i
stadsplan och byggnadsordning skulle endast
omfatta ett avgränsat område kring
Domkyrkan med de kvarter och
gatusträck-ningar, vilka att döma av gamla
stadsplaner kvarstodo så gott som oförändrade
sedan århundraden.
Arbetet på realiserande av ett »Gamla
Borgå» fortskred, och 1908 inlämnades ett
betänkande av den 1898 tillsatta kommittén
till stadsfullmäktige som till alla delar
godkände detsamma. Förslagen till ändring
Br ön.
av stadsplanen och ny byggnadsordning
för den berörda stadsdelen stadfästes av
resp. regering och senat d. 14 februari och
2 mars 1911. Därmed var den gamla
stadsdelen definitivt räddad från vandalisering
på byråkratisk väg. Tyvärr ser det nu ut
som om arvfienden i öster åter en gång
skulle åtminstone delvis ödelägga denna
historiska spillra. Men Borgåborna vaka
över sin gamla minnesrika stad och skola
säkert än en gång utplåna barbariets och
den krigiska förödelsens spår.
Med denna seger upphörde dock ej
intresset för den gamla stadsdelen och arbetet
på bevarandet så mycket sig göra lät av
gamla gårdar med minnen av historisk,
politisk eller social betydelse. Det gamla
Rådhuset, byggt av sten i två våningar år
1764, under 1809 års lantdag säte för adeln
och borgarståndet och beläget vid
Rådhustorget söder om Domkyrkan nära intill
Borgå-ån, blev anledningen till bildandet
av en museiförening några år före min
ankomst till staden. Ägaren av ett stort
gods i stadens omedelbara närhet hade med
stadens myndigheter gjort en
överenskommelse för inköp av det utdömda Rådhuset.
Det skulle rivas och stenen forslas ut till
godset för att där användas till
uppbyggande av en svingård. Kommerserådet Aug.
Eklöf, en av stadens inflytelserikaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
