Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Nyaste drömforskning. Av Felix Mayer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ny aste drömforskning
Av Felix Mayer
__y 11omeros kallar döden sömnens
tvillingbroder. Den drömlösa sömnen, i vilken
liksom vid vanmakt eller en djup narkos jaget
tyckes utslocknat, kan passa i denna
jämförelse. Däremot bevisar drömmen under sömnen
det levande jagets fortbestående oberoende
av det vakna tillståndet.
Den som erinrar sig sina egna drömmar, och
detta kan människan för det mesta ännu en
kort stund efter uppvaknandet på morgonen,
eller den som av yrkesintresse också måste
sysselsätta sig med sina medmänniskors —
oftast är det patienters — drömmar, känner
väl till överflödet på händelser i
sömndrömmen. Men man skulle av det bisarra i dessa
händelser kunna dra slutsatsen att tänkandets
lagar under det vakna tillståndet icke gälla
för den sovandes drömmar. Måste alltså
drömmens skeende, drömbildernas fortskridande
och växling överhuvud undandraga sig den
vetenskapliga forskningen, därför att blott
slumpen härskar, och drömmar, som
ordspråket säger, äro strömmar?
Den drömde sotaren på taket förvandlar
sig hastigt till en korp, som medan den ännu
sitter vid vägkanten plötsligt blir till ett
bronsornament på skrivbordets bläckhorn.
Denna förvandling hos en drömfigur visar,
att den härrör ur en annan världsbild, en
annan verklighet än vardagens realitet. Om
en sådan förvandlingsförmåga funnes hos
gestalterna omkring oss i vårt vakna tillstånd,
kunde vi inte finna oss tillrätta i världen.
En sötare är ingen korp, och ett levande djur
kan inte på samma gång vara ett livlöst
bruksföremål av brons, säger vårt vakna
medvetande.
Med språkets ord beteckna vi personer och
ting i vår närmare eller avlägsnare omgivning;
samtidigt särskilja vi genom olika ordbegrepp
tingen från varandra, såsom vägguret och
näsduken. Såsom självklara använda vi i vaket
tillstånd satser ur den på ordens språk
grundade logiken, då vi säga att vägguret inte på
samma gång kan vara näsduken, eller att det
som hänger på väggen inte samtidigt kan
befinna sig i fickan. Följaktligen härskar i vårt
på ordbetydelsen orienterade vakna med-
vetande i vid utsträckning ett antingen —
eller. I sömndrömmen råder ett både — och.
Om drömbildernas förvandlingsförmåga
bevisar att det vakna logiska medvetandets
mark övergivits i drömskeendet, så är därjned
ingalunda bevisat, att brist på logik
åstadkommer vild anarki, laglöshet hos tanken. En
naiv människa, som hör någon tala ett
främmande språk, kan uppfatta hans satser
närmast som ett nonsens. Men om nu också den
i sömnen drömmandes språk vore ett annat
än i vaket tillstånd? Alltså ett främmande
språk. Om vi vakande inte förstå drömmens
språk, därför att vi i överlägset oförstånd blott
tro på betydelsen av ordens språk?
Förutom identitetslagen, som vi nyss
exempelvis berörde, saknar drömsömnen också
andra, för den vakna människan självklara
logiska lagmässigheter. Som särskilt
påfallande må nämnas att drömmen gärna förbiser
lagen om orsak och verkan, som för den vakne
genom många erfarenheter bevisat sig
obetingat gälla. Så till exempel falla i drömmen
käglorna omkull, innan ännu klotet nått dem,
eller en människa rör sig simmande i luften.
Under sömnen märker den drömmande
knappast att händelserna äro sällsamma,
därför att de äro ologiska. Han brukar inte
förvåna sig över någonting. Tvärtom, han lever
i denna helt olikartade verklighet som om den
vore den för honom riktiga. Den drömmande
är nämligen berövad den kritik som också är
en produkt av vårt uttalade, logiska
tänkande.
Ännu en egendomlighet hos drömmen må
här nämnas. Än utomordentligt tydligt, än
blott skugglikt framträda drömfigurerna;
men alltid är den sovande intimt förbunden
med deras görande och låtande. Förhållandet
till drömmens händelser är mer än sakligt
intresse eller nyfikenhet; så nära beröres den
drömmande av allt. Ty varje händelse hänför
sig till honom, och ofta nog är han själv
subjekt eller objekt i de mest olikartade, för
det vakna medvetandet otänkbara
situationer. Ångestdrömmar upplevas stundom så
intensivt att den sovande plötsligt vaknar
badande i svett.
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
