Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Nyaste drömforskning. Av Felix Mayer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyaste drömforskning
Drömbildernas fascinerande makt är så
■stark att — som vi senare skola se — den
drömmande med avseende på det drömda
saknar det avstånd som det talade språket
garanterar. Omedelbart och liksom med
magnetisk dragningskraft verka
drömföreteelserna på den sovande och låta honom inte finna
det avstånd som man kallar synkrets och som
gör det möjligt för den vakna människan att
genom jämförelse fälla värdeomdömen.
Därför uppträda i drömmen endast lust- eller
olustförnimmelser, till exempel ångest och
sexuell oro. Däremot äro värdebegrepp,
sådana som gott och ont, främmande för
drömmedvetandet. Drömmen är därför amoralisk
— inte att förväxla med omoralisk!
Två världsbilder stå mot varandra i det
vakna medvetandet och drömmens
upplevelse. Å ena sidan ord, logik, kritik,
värdeomdömen — å den andra ett övermått av
växlande drömbilder, vilka den sovande på grund av
deras alltför stora och alltför starkt verkande
närhet inte kan erkänna som objektiva
föremål. Det vakna medvetandets personer och
föremål föra sin egen tillvaro, och de komma
oss först nära genom sinnesorganen — för så
vitt de ej äro abstrakta. Drömgestalterna
däremot äro till blott i sitt förhållande till
den drömmande, och känslorelationerna
mellan drömmaren och det drömda utmärkas av
synnerlig intensitet. I motsats till vardagens
sakliga tänkande kalla vi en sådan affektiv
tankestruktur »relationstänkande». Känslans
intensitet, framkallad genom
drömgestalternas överväldigande, fascinerande närhet
lägger — i stället för den objektiverande
hållningen i vakentillståndet — accentens hela
kraft på det upplevande subjektet, den
drömmande. Så är den så kallade subjektiva
hållningen karakteristisk för relationstänkandet,
det vill säga den drömmande inlägger i
drömföreteelserna sina egna känslor, sina
önskningar och farhågor, sina åskådningar, liksom
också stundom den vakna människan i
molnen tror sig igenkänna en fisk eller en häst,
eller i fullmånen ett ansikte.
Om inflytandet av dagens upplevelser på
dröminnehållet är den moderna
djuppsykologin underkunnig, den som grundlades av
Freud och fördjupades av C. G. Jung; om
inflytandet av drömmotiven på dagens
stämning talar till och med folkets mun, när ett
dåligt humör säges bero på att någon stigit ur
sängen med vänstra foten först. Men ny är
kunskapen om att just den form av sömndrömmen
som saknar den distanserande logiken äger
oanat inflytande på många tillstånd i det
vakna medvetandet. Genom
relationtänkandets intensitet väckas hos människan krafter
som tillföra det logiska tänkandet ny näring
eller rent av äro anledning till att ett logiskt,
i högsta grad nyktert, räknemässigt tänkande
riktar sig på dem. Ur dessa djupa källor
näras inte blott religion och konst; inte bara
den troende, den skapande konstnären och
den för konstnärliga intryck mottagliga
människan akta logiken ringa och uppleva,
stundom som i ett rus, relationstänkandets
fascinerande rikedom av bilder och deras
omvandling i visioner. Fastmera visa beteckningar
som intuition, fantasi, genialt infall, att varje
skapande tanke har sitt ursprung i synen av
en bild, icke i logiken. En stor tanke griper
en, man rives med av den, blir besatt av den;
därmed uttryckes språkligt att distansen
saknas och man får en inställning, som vi
gentemot dagsmedvetandets objektivitet ha lärt
känna som drömmens intensifierande
subjektiva hållning.
Man kan vara en duktig skräddare, krämare
eller ämbetsman utan att alltför mycket
anstränga fantasin. Men den som skapar moder,
den som tar initiativet till ett varuhus, den
som får ingivelse till en ny organisation i det
politiska livet, och vidare vetenskapsmannen
som upptäcker nya naturlagar, teknikern för
vilken explosionskraften i en motor först
uppenbarade sig — de tjäna alla närmast en
drömbild. De äro alla fanatiska anhängare
även idé, för vilken de leva i hängiven tro
liksom den frommaste eremit. Den drömbild
som de visionärt uppleva har i motsats till
vardagens erfarenheter förmåga att skifta
gestalt. Därför utvecklar den alltjämt nya
möjligheter, döljer i sig oanade utblickar på vilka
tankarnas spel åter och åter riktar sig, detta
som vi kalla fantasi, som just i drömmen
erfar sin högsta stegring. Förnuft, logik,
räknekonst och hantverksskicklighet komma först
stapplande efter, då det gäller att göra den
ur drömverkligheten härrörande bilden
bruk-bar för vardagen.
Om grekerna kallade den drömlösa sömnen
en tvillingbroder till döden, så kunde vi ur
vår nya kunskap beteckna drömmen som den
egentlige tvillingbrodern till livet, det vakna
medvetandet, som först förlänas glans genom
drömmens nästan osynligt verkande förmåga
att giva sig hän. Ty all mänsklig kultur
stammar ur den från den logiska vardagen bort-
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
