Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Finlands förste president. Av Eirik Hornborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eirik Hornborg
vajande krona. Katastrofen var motsedd,
och mången hade på förhand resignerat
inför dess förutsatta oundviklighet.
Därför fick underkastelsen i viss mån
villighetens prägel, men detta gäller endast
ytan, endast överklassen; folkets djupa led
höllo med nedärvd trohet fast vid minnen
och traditioner. Och på samhällslivets alla
områden blevo tillsvidare de gamla
förhållandena bevarade. Detta stelnande i
bestående former främjades av den
konservatism, som utstrålande från
kejsartronen bredde sin förlamande kyla över
hela det ryska riket.
Det var under denna hårdnade yta, som
de nationella och patriotiska rörelserna
sköto sina första skott i Finland och vunno
växtkraft och styrka. En ny generation
utan personliga minnen från svenska tiden
trädde efter hand i redet. Och efter Nikolaus
I:s död veknade kejsarmaktens hårda grepp:
Alexander II:s liberalism, en vilsen fågel i
tsarernas ryska rike, gav Runebergs,
Lönnrots och Snellmans sådd en möjlighet att
mogna.
Den nya tidens genombrott ägde rum
på 1860-talet, en brytningstid av
oöverskådlig betydelse i Finlands historia. De
idéer, rörelser och företeelser, som sedan
dess ha framträtt i det finländska
samhällets liv, kunna alla direkt eller indirekt
ledas tillbaka till denna tid — för så vitt
icke deras rötter sträcka sig än längre. Det
konstitutionella statsskicket träder i
funktion, det finska språket rycker in i
administration och undervisningsväsen, kraven
på fullständig förfinskning väcka
språkstriden till liv, folkskoleväsendet
organiseras, industriens utveckling tar sin början,
det moderna kommunikationsväsendet
vinner insteg i det avlägsna skogslandet. Med
1860-talet begynner det moderna Finlands
historia.
Sedan följde den konstitutionella perioden
i Finlands ryska tid. Den omfattar åren
1863—99 och måste, trots delvis ganska
skarpa slitningar i det inre, betecknas såsom
en i stort sett lycklig tid av delvis snabb
och över huvud ojämn utveckling och
förändring av samhällsorganisation och
samfundsliv. För dem, som nu äro gamla,
framstår i minnet detta tidevarv såsom
den lugna och lyckliga, i ett avlägset
fjärran bortglidna bakgrunden för allt det
omstörtande, dramatiska och tragiska, som
Finlands folk har nödgats uppleva efter
1899.
Ty en dyrbar mansålder, ägnad
strävandena att ta igen det, som hade försummats
under den ryska tidens första halvsekel,
efterträddes av författningskampens till
synes hopplösa skede. Kejsarens lagbrott i
förening med den förbittrade striden
mellan de konstitutionella och
undfallenhets-partiet, av båda parterna förd i
fosterlandets namn, förvirrade i stor
utsträckning massornas rättsbegrepp. Samtidigt
vann socialismen insteg och slöt förbund
med den revolutionära rörelsen i Ryssland.
Och hela perioden utmynnade i
världskrigets häxkittel, ur vilken bolsjevismen
uppstod och spridde sin smitta över
Finland. Den slutliga väpnade kampen för
Finlands rättsordning, demokratiska
samhällsskick och västerländska arv över huvud
kom att till följd av det temporära
avfallet från de socialdemokratiska idealen få
formen av ett inbördeskrig på samma gång
den var ett frihetskrig. Med undergrävd
respekt för lag och laglig ordning, med
broderblod på händerna och genom en till
synes oöverstiglig klyfta uppdelat i två
fientliga fraktioner stod Finlands
styv-sinta och lidelsefulla folk inför sin nyvunna
och dyrköpta självständighet.
Det var ingen lätt sak att organisera och
leda detta samhälle.
Det första året efter frihetskrigets
avslutning var en övergångs- och
förberedelsetid. Kampanjen för monarkisk
styrelseform, i främsta rummet stödd på
hypotesen om tysk seger i världskriget, strån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
