Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Vision och öde. Akseli Gallen-Kallela och Jusélius-mausoleet i Björneborg. Av Brita Ysabel Gustafson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brita Y s ab ei Gustafson
Mausoleet i ombyggt skick.
en period av flera år bunden vid
mausolei-bygget och har här förverkligat så många
av de ideer, som står i direkt samband med
hans nationella måleri, att mausoleet
kommit att få karaktären av nationell egendom
och helgedom, trots att detta inte är fallet
ur juridisk synpunkt. Som det nu är
återspeglas landets historiska öden sedan
sekelskiftet i detta byggnadsverk, som
ursprungligen var ämnat att hugfästa minnet av en
liten elvaårig flicka. Att det blivit så låter
sig förklaras både tack vare personliga
tillfälligheter och kulturhistoriska fakta, men
säkert också därför att i en liten nation
de enskilda personligheterna får en
proportionsvis större andel av ansvar och
medverkan i nationens liv.
I den minnesskrift över bergsrådet F. A.
Jusélius som publicerades med anledning
av mausoleets invigning den 13 juni 1941
på grundläggarens födelsedag ingår också
en monografi över mausoleets
byggnadshistoria och konstnärliga utsmyckning
författad av professorn i konsthistoria vid
Helsingfors’ Universitet Onni Okkonen.
Denna beskrivande och analyserande
historik omfattar en stor del jungfruligt material,
som tillhandahållits författaren ur Jusélius’
Stiftelses arkiv, ur familjearkiv och
slutligen direkta personupplysningar givna av
Akseli Gallen-Kallelas hustru och barn.
I professor Okkonens framställning får
denna utvecklingshistoria något av en
personlig organisms kamp att förverkliga sig
själv. Motgångar, besvikelser och segrande
ande karakteriserar denna kamp,
slutresultatet har blivit föga mer än skuggan
av den ursprungliga, djärva
konstnärsplanen. Dess öde är jämförligt med
Michelangelos Medicigravar eller Lionardos
Nattvardstavla. Men trots detta har med
mausoleet som medelpunkt skapats en rik
bildvärld av teckningar och skisser, som jämte
Gallen-Kallelas Kalevalakonst står som det
centrala och tyngst vägande i hans
produktion. Här finns också ett intressant
studiefält för den konsthistoriska forskning, som
sysselsätter sig med själva konstskapandets
problem. Man kunde anbefalla denna
historik att läsas jämsides med Ragnar
Josephsons bok »Konstverkets födelse».
Konsul Walter Gallén, konstnärens yngste
bror, berättar att tanken på mausoleet
uppstod, då han tillsammans med bergsrådet
Jusélius efter den lilla dotterns död
företog en promenad i Åbo och de båda
vännerna råkade styra sina steg till domkyrkan där
de stannade inför Karin Månsdotters
sarkofag. Den sörjande fadern greps av tanken
att göra någonting liknande för att
hugfästa dotterns minne och ur denna
ögonblickets ingivelse utvecklades sedermera
det för finska förhållanden lika ovanliga
194
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
