Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Vision och öde. Akseli Gallen-Kallela och Jusélius-mausoleet i Björneborg. Av Brita Ysabel Gustafson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vision och öde
som grandiosa företaget. De psykologiska
förutsättningarna står delvis att söka i
sekelskiftets romantiska och symbolistiska
strömningar, som präglade både
uppdragsgivarens och de verkställande
konstnärernas tankevärld. Bergsrådet Jusélius vände
sig omedelbart efter Åbobesöket till
arkitekten Josef Stenbäck för att denne måtte
göra ritningsförslag till mausoleet. Man
kan delvis beklaga att valet föll på denne
arkitekt, som var helt fången i tidens
romantiska, nygotiska stilskapelser med en
tillsats av dyrkan för den nationella
romantiken. Sålunda ivrade han för ett
återupplivande av medeltida, finska
dekorationsformer och ornament som han senare kunde
ympa in i den internationellt betingade
nygotiska byggnadsstilen. Det enastående
uppdraget gav honom ett efterlängtat
tillfälle att omsätta sina djärvaste fantasier i
verklighet, arkitektoniskt kom därför
mausoleet att bliva en stilhistorisk hybrid, den
organiska om- och
sammansmältningsprocessen har uteblivit och den tornliknande
byggnaden gör ett förvånande och
främmande intryck, där den uppförts på
begravningsplatsen i Björneborg. Den
viktigaste invändningen man kunde göra är,
att kapellet verkar som en del avskuren
från en större arkitektonisk helhet. På
plussidan kommer däremot en levande
känsla för materialets skönhet, granit,
sandsten, marmor och koppar. För
mausoleets plastiska utsmyckning kom Stenbäck
indirekt att ha en mycket stor betydelse
genom att det var han som med all energi
arbetade på att Gallen-Kallela skulle få
det mesta av detta arbete på sin lott.
Gallen-Kallela åter påverkade den
arkitektoniska delen av mausoleet, då Stenbäck
ofta frågade honom till råds i dessa
angelägenheter. Onni Okkonen dokumenterar
med brev skildringen av hur Gallen-Kallela
först knöts vid mausoleiarbetena, de ideella
bevekelsegrunderna och de ekonomiska
förvecklingarna avlöser varandra, man får en
A. Gallen-Kallela. Detaljstudie
till f re sken Bygget.
Teckningen bär målarens anletsdrag.
uppfattning om det teoretiska programmet
och de praktiska vanskligheterna,
samtidigt som breven är psykologiskt
upplysande. För Gallen-Kallela var uppdraget
givetvis mycket fängslande. Under arbetet
på freskerna till den finska paviljongen på
världsutställningen i Paris hade han fått
blodad tand, när det gällde arbeten av
detta slag. Han hade delvis fått en
utlösning för sina krafter, men tillika en
ytterligare stimulans att pröva sina
prestationsmöjligheter som monumentalmålare». Hans
fantasi flödade över av uppslag, som dels
stod i direkt samband med
Kalevalakom-positionerna i Paris och som dels var en
personlig världsåskådning omsatt i bilder.
Nu hade han äntligen fått ett tillfälle att
förverkliga dessa fantasier, han hade fått
ett verksamhetsfält av de riktiga måtten.
Men samtidigt hade den tidigare kritik, som
han hade varit utsatt för, gjort honom out-
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
