Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Vision och öde. Akseli Gallen-Kallela och Jusélius-mausoleet i Björneborg. Av Brita Ysabel Gustafson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brita Y s ab ei Gustafson
A. Gallen-Kalle la. Kosmos.
Fotograji efter den ursprungliga
freskomålningen.
härdligt ömtålig och misstänksam, och han
drog sig för att ingå ett bestämt avtal.
Efter långa diskussioner kom ett sådant
trots allt till stånd, och konstnären grep
sig verket an med den ursprungliga och
nästan besinningslösa energi, som var
betecknande för honom.
En omständighet av rent personlig art
som säkert bidrog till att Gallen-Kallela
fängslades av Stenbäcks förslag att göra
en freskserie med motivet »dödens seger
över kroppen», som han framför i ett av
de första breven till Gallen-Kallela, var
att också konstnären hade en död liten
dotter. Gallen-Kallela talar om detta i ett
brev: »Redan länge har jag haft liknande
idéer fast inte i ett så begränsat
sammanhang. Min tanke är att visa vårt folks stilla
gång längs livets bågiga ås ner i Dödsrikets
famn. Efter min dotters död för några år
sedan, har denna tanke klarnat allt mera.»
Här ser man hur det nationella och det
personliga möts hos Gallen-Kallela, för att
senare assimileras i de slutliga
kompositionerna. I ett annat brev där konstnären
lägger fram sin plan för bildutsmyckningen
reserverar han två freskytor för »Det
finska folket på väg mot Dödsriket».
Slutligen tog denna tanke definitiv form i den
komposition, som går under namnet
»Tuo-nela» (Dödsriket).
Om man jämför detta första förslag till
fördelning av kompositionerna och motiven
för desamma med de fresker som slutligen
kom till utförande, är det slående hur
konstnären alltmera närmade sig den
nationellt betingade linjen, medan mera allmänt
uppfattade, litterära motiv råkade i
skymundan. Man kan också se denna process
som en konstnärlig syntes av de två linjer
som Gallen-Kallela följt åren närmast före
sekelskiftet, den symbolistiska strömningen
inspirerad av tysk och prerafaelitisk konst
och den romantiskt nationella rikligt närd
av brottningen med Kalevalamotiven både
som staffli- och monumentalmåleri.
I sin framställning har professor Okkonen
samlat och undersökt det material som kan
hänföras till varje enskild komposition.
Det är denna analys som uppenbarar
uppslagsrikedomen och skaparkraften hos den
som typ internationelle och ändå så troget
finske konstnären. Ett belysande exempel
utgör den redan omtalade kompositionen
»Tuonela», den kanske mest kända och
starkast gripande av mausoleifreskerna. Det
finska folket och döden har varit de två
ting som konstnären försökt ge ett
samlande uttryck för, det finska folkets
reaktion inför döden. Att det gäller det finska
folket gör konstnären klart för åskådaren
genom att införa den röda Kalevalasvanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
