Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Fredrika Bremer och Polen. Av Stina Ridderstad f. Bildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrika Bremer och Polen
hertigen av Östergötland, som vänligt
underhöll sig med honom och även under vintern
tycks ha mottagit honom i Stockholm. Med
den i Fredrika Bremers brev nämnde
Demon-towicz hade det dock t. o. m. varit fråga om
duell, varpå även hennes brev har en
hänsyftning. Demontowicz hade bekostat
expeditionen genom att sälja ett sitt gods i Litauen
och han hade i maj uppmanat Poles att icke
göra sak med Lapinsky -—- för att icke skada
Polens sak — och tycks således haft något
större synpunkter. I slutet av augusti begav sig
Poles — om på egen önskan eller på svensk
tillskyndan är ovisst — till Warschau, där
upproret höll på att kvävas i blod. Då det
var omöjligt för en polack med förbindelser
med »insurgenterna» att komma in i Polen,
försågs han med ett pass för Hjalmar Möller
(troligen boktryckaren i Lund, född 1840,
och sålunda ungefär jämnårig med Poles)
och skrev sina brev till Cronholm, som var
eller föreställde Möllers onkel under det
fingerade namnet Neyon Möller1, Ystad.
Detta gällde dock blott uppehållet i Warschau,
där Poles hade uppdraget att efterforska tre
unga svenska frivilliga, som velat kämpa för
det främmande folkets frihet. De enda
upplysningar, som kunde vinnas, voro att de förts
till det inre av Ryssland — ingen vet till vad
hemska öden. Möjligen skrev Poles den
skildring från skräckväldet i Warschau, som stod
att läsa i Snällposten den 3 okt. Något brev
med detta innehåll finnes ej i den eljest
noggrant bevarade korrespondensen, men det
tomma kuvertet med Warschaus stämpel
kan ju ha innehållit ett brev, som Cronholm
översatt för sin tidning.
En sammanhängande, delvis intressant,
men självupptagen berättelse om resan gav
Poles i »Tio dagar i Warschau», som enligt
hans utsago skulle förläggas av Bonnier och
för vilken han i dec. 1863 sade sig ha mottagit
100 rdr2; den trycktes på Hörbergska
tryckeriet i Stockholm i början av 1864.
Den polska nationalregeringen ansåg det
mödan värt att sända en ny kommissarie till
Sverige och Poles fick sällskap med denne —
kanske för att introducera honom bland sina
gynnare. Men antingen denne, Accord, som
att döma av ett par brevs ojämna stil och
1 Anteckning av Bernhard Cronholm i ett med
Warszawa stämplat kuvert, vilket även vill visa att
Poles, gentemot vad som påståtts, den 29 sept. 1863
varit i Warschau. Ridderstadska arkivet.
2 Lüttich den 6 dec. 1863. Ridderstadska arkivet.
dåliga tyska var en föga bildad man, ansett
sig ha bättre utsikter för hjälp på annat håll
eller han icke kom överens med Poles, så reste
han till Lüttich, varifrån han skriver till
Cronholm1, att han icke vidare komme till
Malmö och att »Poles kan bege sig vart han
vill — han är från detta ögonblick fullt fri».
Det naiva och rörande jublet i Fredrika
Bremers brev varade ej:
Hurra! Gud vare lofvad! tack för glädjeposten! Ni
har segrat! Vi hafva segrat i och med den oskyldige.
Hvad jag innerligen gläder mig åt att här åter se
Poles och upprättad och åter i tjenst hos sin
fosterländska regering! Med hjertligaste lyckönskan i största
hast F. Bremer. Stockholm den 28:de Nov. 1863.
Men just då hon inte har anledning att
känna sig glad eller lugn å sin skyddslings
vägnar, uppfordras hon till planer och
omsorger. Hon skriver därom:
Stockholmsposten har riktigt upptagit och återgifvit
Snällpostens notis om Poles’ rättfärdigande genom
Hr Ackort å polska nationalregeringens vägnar. Men
Aft. Bl. har, i stället för att anföra det, afrådit från
att sätta lit till Snällpostens »rekommendationer» för
Poles ända tills man af »den verklige agenten» för
polska nationalregeringen Hr Demontowicz, »som
snart skulle vara i Stockholm, kunde få veta sakens
sätta sammanhang».–—
–-om de stora tidningarna tiga dertill eller
instämma skall det mycket försvåra hans ställning här,
för hvilken jag dessutom icke är utan stora bekymmer.
Vänner har han här inga utom mig och jag är icke uti
den belägenhet att jag kan göra mycket för honom,
i synnerhet icke i pekuniär väg. Jag är icke rik; en
bokhandlares krångel har till hälften förminskat en
liten summa penningar, som jag denna höst skulle få,
och jag har i vinter hos mig två unga fruntimmer,
som för deras underhåll äro helt beroende af mig. De
äro älskliga, de utgöra min glädje, och huru gärna
dukade jag ej en tredje plats vid mitt bord för den
älskvärde, interessante främlingen. Men detta kan
icke ske. Min plan för honom är, nu att söka få honom
att återvända till hans första kärlek Musiken och att
söka bereda åt honom sysselsättning genom lectioner,
accompagnerande till piano, notskrifning etc., så att
han genom sin musikaliska talang må kunna förtjena
sitt bröd och med detsamma vinna luft för elden i
hans själ utan att väcka vådeld dermed. Jag har en
aning att det skall gå för sig; men begynnelsen här
bli det värsta. Det penningeunderstöd jag kan lämna
honom är mycket obetydligt. Och jag känner ingen
här, som skulle kunna eller vilja bespringa honom på
detta vis. Poles har mig veterligen ingen vän här (der
han dessutom uppehållit sig några dagar) utom mig.
.. . och många äro genom D.. . illa stämda för honom.
Här är så många, behöfvande på alla håll.–-
Dessutom äro det mycket dyrt.–-
En eller två aftnar i veckan skall han (Poles), som
jag hoppas, vara hos mig och genom musik eller
föreläsning förvärfva hvad jag oändl. gerna vill gifva för
1 Stockholm den 13 dec. 1863. Ridderstadska
arkivet.
311
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
