Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Opera- och konsertkrönika. Av Herman Glimstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Opera- och konsertkrönika
täckas de över av den i stämning och karaktär
enhetliga, atmosfärskapande och
personskildrande musiken. Liksom annars ville
Musorg-skij vid sin tonsättning utgå från det talade
språkets tonfall. Mycken märgfullt realistisk
deklamation tonar också i »Chovansjtjina.»
Men detta verk skiljer sig från »Boris Godunov»
genom flitigare användning av det slags
recitativ som tonsättaren i ett brev till Stasov
kallade för »en meningsfullt rättfärdigad
melodi». Sådana avsnitt tendera, särskilt vid
framträdanden av emotionellt så
överströmmande gestalter som Marfa och Dosifej, att
vidga sig till brett burna arioson.
Mer än »Boris Godunov» närmar sig
»Chovansjtjina» nummeroperan också genom
förekomsten av regelrätta, melodiskt slutna
solo-och körsånger. Några av dessa äro autentiska
folkvisor eller gammalryska hymner, vilket
lånegods i Musorgskijs harmonisering — och
bearbetarens instrumentering — stilistiskt ej
skiljer sig från det självuppfunna. Hans eget
melos är genomsyrat av rysk folkvisa och
därmed samhörig kyrkoton, samtidigt som
dess särprägel utesluter förblandning med
övriga »nyryssar». I övrigt observeras en efter
olika sceners behov rikt växlande
formgivning, från primitivt korthuggen till
inven-tiöst sammansatt men aldrig komplicerad
sådan; särskilt ofta använd är olika slags
variationsform. Psykologiska sammanhang
framhävas då och då genom oförändrat
återkommande melodier, medan ledmotivet brukas
blott i ett, visserligen viktigt fall.
»Chovansjtjina» var det första
Musorgskij-verk Rimskij-Korsakov tog itu med, och även
för den som saknar kännedom om den numera
visst utgivna originalskissen ligger det
antagandet (framställt av Riesemann i hans
monografi) nära till hands att bearbetaren vid
en senare tidpunkt, alldeles såsom hände vid
hans redigering n:r 2 av »Boris Godunov»,
skulle tagit mera varligt på vissa i skissen
förekommande »friheter» i harmonik och
stäm-föring. Det var egendomligheter som den
professorligt inställde förbättraren i förstone ville
uteslutande tillskriva teknisk hjälplöshet.
Även vid komponerandet av »Chovansjtjina»
leddes Musorgskij dock av sitt vanliga
konstnärliga motto: »mot nya stränder».
I motsats till »Boris Godunov», som förelåg
i färdiginstrumenterat skick, var den
orkes-tralt fullbordande handen nödvändig i fråga
om det senare tillkomna verket. Och
lyckligtvis hade Rimskij-Korsakov vid ifrågavarande
Foto-Atelier »Frans Hals», Haag.
I sa j D o b r o v en.
tid ännu ej kommit att i högre grad influeras
av Wagnerorkestern. Den efterlevande
vännen, som lär ha funnit större lust åt att
instrumentera än komponera, sade på tal om de
två år han helt ägnade sig åt »Chovansjtjina»:
»Ofta visste jag inte vem jag egentligen var:
Rimskij-Korsakov eller Musorgskij.» Här
synes det i det stora hela gälla att de två blevo
ett. Åtminstone inte i förklenande mening
synes orkestreringen förtjäna kallas för någon
»meyerbeerisering», det ord Stravinskij — själv
med ringa utbyte tillkallad som bearbetare vid
det Djagilevska första Parisframförandet — i
sin memoarbok använder för
Rimskij-Korsa-kovs redigering.
Redan förspelet till första akten, betitlat
Morgongryning vid floden Moskva, visar
valörrik instrumenteringskonst. Dess
skiftningsrikedom framträder särskilt därför att det är
i variationsform som den lugnt framflytande,
omisskännligt ryskfärgade huvudmelodin
förmedlar sin i titeln angivna
landskapsstämning. Trumpeters uthållna treklanger och
signaler i fjärran: Moskva börjar vakna till
liv. En i sömnen sjungande skiltvakt och en
streltserpatrull som skroderar över
föregående dag begångna ruskiga våldsdåd — det
är blott upptakten till den nu följande egent-
329
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
