Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - De svenska riksregalierna. Av Nils G. Wollin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De svenska riksregalierna
Av Nils G. W o II in
IKSREGALIERNA, den svenska
konungamaktens höga och kostliga symboler,
har den stora allmänheten i regel en ganska
diffus uppfattning om. För stockholmaren
ligger det något olika till, sedan dessa
klenoder för några år sedan offentligt visats på
utställningar i kungl, slottet och på
National-museum. Frånsett de ceremonier, som åtfölja
riksdagens högtidliga öppnande, under vilka
regalierna såsom rikssymboler äro framtagna,
ligga de oåtkomliga för nyfiknas blickar i
Skattkammaren under Kungl.
Kammarkollegiets vård. Såväl konnässören som forskaren
har därmed måst låta sig nöja. Först i dessa
dagar har en ändring inträtt genom den
förebildliga katalogisering av de svenska
riksregalierna och kungliga värdighetstecken, som
verkställts av Kungl. Livrustkammaren genom
överintendenten Rudolf Cederström i
samarbete med kammarens tjänstemän, främst
fil. lie. Karl Erik Steneberg, vilken
fungerat som redaktör.
Våren 1918 fick Cederström K. Maj:ts
uppdrag att verkställa denna katalogisering,
som vuxit ut till en bred och välavvägd
undersökning med klarläggande av regaliernas
beställare, tillkomsttid, tillverkare samt de
olika föremålens förändringar genom tiderna.
Framställningen är enkel, saklig och
koncentrerad. Endast yrkesforskaren förstår den
möda, som ligger bakom denna ur såväl
praktisk som teoretisk synpunkt särdeles svåra
undersökning. I förvånansvärt många fall
ha omattribueringar kunnat göras, och dessa
grunda sig på sakligt övertygande skäl, så
att man nu har intrycket av att det sista
ordet är sagt. Viktigare än detta är
emellertid den icke endast stilhistoriska utan, såsom
man får hoppas, också praktiska nytta, som
en annan inriktning av regalieforskningen fört
med sig. Jag hänsyftar på de undersökningar,
vilka resulterat i, ännu så länge,
temporära rekonstruktioner.
Regalierna, särskilt kronorna, hava
nämligen varit underkastade förändringar tid efter
annan. Tidsmod, praktlystnad och despotism
hava därvid varit utslagsgivande. Som regel
Erik XIV:s krona av Cornelis ver
Weiden 1561.
Med ändringar 1565 och 1818.
kan man dock påstå att de tillägg som gjorts
ej varit till förmån för helhetsintrycket ur
kompositionen, stilhistorisk synpunkt. Vi som
se händelseförloppet i tidsperspektiv ha
möjlighet att döma mera objektivt än föregående
generationer. Cederström har gjort sig stor
möda att icke endast hypotetiskt framställa
dessa rekonstruktioner utan också genomföra
dem i praktiken och genom fotografering av
de nyvunna, temporära resultaten giva
läsaren möjlighet att själv döma.
Den första rekonstruktionen gäller den
äldsta konungakronan i hela samlingen, nämligen
den som 1561 utfördes i Stockholm av
Cornelis ver Weiden till Erik XIV:s kröning,
d. v. s. den alltjämt som symbol brukade
kungakronan. Den största förändringen
gjordes så pass sent som till Karl XIV Johans
kröning, då kompositionen förlorade mycket av
sin ursprungliga avvägning och då en ny, för
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
