Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Bland nutida väringar. Av Paul Rosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland nutida väringar
korkskruv, med inbränt »för Klercker», under
tillfälligt gräl med vännen »sir John».
Umgängeslivet i Stockholm förde
Jägerskiöld tidigt i beröring med betydande
personligheter i skilda ställningar, delvis från
Finland komna och besläktade. Bland dem
»den sällsynt mångbildade» generalen Otto
Taube, som i den unge Jägerskiölds händer
satte Darwins Arternas uppkomst.
Riks-heraldikern Aug. Wilhelm Stjernstedt, på
den magnifika stormansgården Hesselbyholm
»med praktrum, huskapell, fyrdubbla
lindalléer och allt», och som gärna skrev vers,
»en förmåga som på 1800-talet ansågs höra
till den högre allmänbildningen». Där var
Leo Mechelin, den högtställde finske
statsmannen, och där var professor Sandahl, som
införde Jägerskiöld i entomologien. Där var
hertig d’Otrante, »som inte bara var f. d.
kavallerist, utan även av naturen hjulbent».
Och där var, först och sist, den befryndade,
framstående fysiologen Christian Lovén, av
vilken Jägerskiöld erhållit många av sina bästa
och starkaste intryck. »En intellektuellt och
moraliskt högre stående man tror jag mig
aldrig ha träffat.»
Under Uppsalatiden hade Jägerskiöld
utmärkta lärare i zoologerna Tycho Tullberg,
Hjalmar Théel, Carl Aurivillius och Wilhelm
Lilljeborg, botanikern Thore Fries och
geologen A. G. Högbom m. fl., och om dem erhåller
man goda karakteristiker och även roande
historier. I den »zoologiska sektionen» gavs
även festlighet, då någon gång August
Bondeson sjöng om »den bondedrängen som spelade
klaver, som spelade på handklaver», då Bruno
Liljefors målade landskapet till Gustaf
Kol-thoffs första biorama, Anders Grevillius och
Janne Skårman sjöngo Gluntar till
ackompan-gemang av Oskar Juel, och Albert Engström
för första gången, mera offentligt, förevisade
sina gubbar.
Det allvarliga arbetet satte frukt i docentur
och tillfälligt förordnande som e. o. professor
och, samman med Kolthoff, i vårt första större
ornitologiska verk. Det mycket ståtliga
natur-forskarmötet år 1898 i Stockholm, då vid
supé i Vita Havet på slottet »kung Oscar och
Axel Key tävlade i akademisk vältalighet i den
högre stilen», inledde raden av de många
senare europeiska kongresser, vid vilka
förbindelser knötos med utländska forskare. År 1900
företog Jägerskiöld i sällskap med sedermera
professorerna Theodor Odhner och Ivar
Trägårdh samt den egyptiske läkaren Walter
Augusta Ramsay som ung flicka.
Pastell av Tholander.
Tillhör prof. L. A. Jägershiöld.
Innes Bey sin längsta forskningsresa, på ett
högst underhållande sätt skildrad i boken
Från Sudan och Sinai, och under vilken jakter
och zoologiskt samlande bedrivits.
Huvudstationen för Jägerskiölds framtida
verksamhet förlades till rikets andra stad, där
han år 1904 blivit intendent vid de
naturhistoriska samlingarna, då ännu inhysta i
Ostindiska Kompaniets hus vid Norra
Hamngatan. Trångboddheten där, samman med
andra museiinstitutioner, blev allt mera
besvärande, och en utbrytning blev oundgänglig.
Jägerskiölds avdelning hade en lång
förhistoria, alltifrån den första blygsamma
anläggningen, år 1833, och en lång väg fram
till den äntliga frigörelsen. Memoarerna
förtälja om allt märkligt som sig under tiderna
tilldragit, bland annat om det stora
valfyndet, år 1865, i Askimsfjorden och dåvarande
museichefen A. W. Malms stolta bedrift
att få den väldiga kolossen inbogserad till
Göteborgs hamn och under benämningen
Balæna Carolinæ Malm uppmonterad på
museet. År 1923 stod, efter många
mödosamma strävanden, det stora Göteborgs
Naturhistoriska Museum färdigställt i sitt härliga
läge, högt uppe på Ekebacken i Slottsskogen,
där det kunde beses av det tvä dagar senare
215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
