Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Svensk skönlitteratur i Finland. Av Erik Ekelund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk skönlitteratur i Finland
Det är som om Edgars svårigheter för all
framtid hade gett sin prägel åt den diktare,
somi sin självbiografiska skildring har
frammanat hans gestalt ur barndomsårens dunkel.
Trotset och kampen har blivit Eklunds andra
natur. I sitt skapande följer han inte den
breda vägen. Han skyr de lättvunna
fantasierna. Han vill ge en realistisk verklighet
—-men en verklighet förädlad till en dikt med
konstens fasta konturer. Han nöjer sig endast
med det absoluta, med det enda riktiga
uttrycket, som i sig förmår samla ett helt
föreställningskomplex —- ett ord, som kan
förnimmas med öga och öra och nästan tål att
smaka på. Det är en diktares begär att segra
över verkligheten och att värna sitt inre och
sin egenart gentemot den.
Eklund följer drömmarpiltens utveckling till
hans fjortonde år. Det finns alltså ännu gott
rum för en volym till, innan Edgars
personlighet har nått sin definitiva gestaltning.
Boken slutar också ganska plötsligt ■— det
tyder på att författaren tänkt sig en
fortsättning. Det nu utkomna arbetet vittnar i alla
fall med sin psykologiska analys i finaste
filigransmönster om Eklunds förmåga som
själsskildrare -—■ särskilt när det gäller det
säregna, tidigt utvecklade barnets psykologi.
Om författaren fortsätter sin linje i »Liten
drömmarpilt», kommer den finlandssvenska
litteraturen att i hans verk äga en
barnskildring, som kan tävla med de allra främsta i sin
genre.
Eklunds berättelse kan ställvis rubriceras
som prosalyrik. Om vi från den flyttar blicken
mot de rent lyriska bidragen till senaste års
litteratur, framträder särskilt Emil Zilliacus’,
Solveig von Schoultz’,Karin Mandelstams, Ulla
Olins och Joel Rundts diktsamlingar inom det
litterära synfältet.
Emil Zilliacus har sin rangplats som en
formens mästare. Av hans tuktade verskonst
präglas hans nya diktsamling »Silverhöst»,
som ger uttryck åt mild visdom och förklarad
resignation inför årens obönhörliga gång, men
också gömmer ett återsken av höstliga
kvällars brinnande solnedgångar.
Att Emil Zilliacus har sitt andliga hemvist
inte bara i Karelen utan även i Hellas -—■
därom vittnar den nya diktboken. Vid sidan
av originalpoesin i »Silverhöst» har Zilliacus
också gett ett prov på sin mästerliga
över-sättarkonst i en tolkning av Menandros’
verskomedi »Skiljedomen».
Med sin diktsamling »Den bortvända gläd-
Solveig von Schoultz.
jen» har Solveig von Schoultz gjort en stor
insats i den finlandssvenska lyriken. Tonen i
hennes föregående diktsamling »Min timme»
var av den art att man lystrade till den; i
»Den bortvända glädjen» har hon på ett
strålande sätt infriat förväntningarna.
Solveig von Schoultz’ diktning präglas av
ärlighet och äkthet, av djup kvinnlighet
framförallt. Hennes dikter växer ofta fram
ur en konflikt mellan frihetslängtan och
pliktkänsla. De handlar om hennes bsgär att få
ge sig hän åt sin diktarkallelse och det tvång
som familjebanden pålägga henne. Hon nås
av bud från fjärran världar, hon är beredd att
följa dem, men så känner hon hjälplösa
barnafingrar smyga sig in i sin hand •— det binder
henne starkare och fastare än fjättrar av stål.
Hon rör sig också med andra typiskt
kvinnliga temata, hon diktar om födelsens under,
om moderns kärlek till de levande och döda
barnen, om ensamheten som blir mödrarnas
öde när sönerna vuxit upp. Hon ger uttryck
åt kvinnornas tysta lidande i krigets Finland
— och i hela Europa. Hon diktar om kriget,
som kräver generation efter generation som
offer på sitt altare. Hunger och umbäranden,
genomvakade nätter i härjade länder talar
dessa dikter om. De ursprungligaste villkoren
281
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
