Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Om litterära förbindelser mellan Sverige och Böhmen. Elof Tegnér—Oscar Wijkander. Av Antonín Veselý. Översättning från tjeckiskan av Erik Frisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O ni litterära förbindelser mellan Sverige
och Böhm en
Elof Tegnér—Oscar Wijkander
Av Anton in V e s ely
Översättning från tjeckiskan av ERIK FRISK
LAND VARA författare J. V.
Slå-deks och F. A. Suberts kvarlåtenskap har
jag påträffat några brev från Elof Tegnér och
Oscar Wijkander, och det är uteslutande i
syfte att klarlägga dessa brev som jag skriver
dessa rader. Jag kan alltså endast i stora drag
teckna bakgrunden till några dokument om
svensk-tjeckiska författarförbindelser under
förra århundradets båda sista årtionden.
I.
Vägen till mera systematiska förbindelser
har banats genom de resor, som tjeckiska
författare företagit till Sverige. Att börja från
början skulle innebära att stanna redan vid
Comenius. Dennes förbindelser med Sverige
torde emellertid vara så väl kända, att jag ej
behöver uppehålla mig vid dem. Den första
tjeckiska vetenskapsman, som i studiesyfte
besökte Stockholm, var Josef Dobrovsky.
Han kom till Malmö 1792, for därifrån till
Lund, där han hade ett samtal på latin med
biskop Celsius, varefter han färdades i vagn
—-sju dagars resa — till Stockholm. Andra följde
hans exempel. Mer än ett halvt århundrade
senare företog den unge historikern Jirecek
en semesterresa till Danmark och Sverige,
som förtjänar särskild uppmärksamhet. Den
efterföljdes nämligen av en detaljerad
redogörelse för mycket av det, som fångade
kulturhistorikerns intresse. Några utförliga
uppsatser, som Jirecek skrev om sin vistelse vid
de stora svenska sjöarna och i Stockholm och
Uppsala och som offentliggjordes (1877 och
1878) i två av våra förnämsta tidskrifter,
kunna ännu i dag intressera genom vad som
där nämnes om framstående svenska
kulturpersonligheter, med vilka Jirecek blev bekant.
I sin skildring från Lund omnämner han
särskilt bibliotekarien Edward Berling, som
tidigare besökt Praha och mycket väl
erinrade sig förgrundsgestalterna i vår lärda
värld. På Kungl. Biblioteket i Stockholm
gjorde Jirecek bekantskap med bibliotekarien
Klemming, »vilken med sitt gråa hår och
skägg à la Henrik IV såg ut som en holländsk
amiral från 1600-talet». Klemming hänvisade
honom till Elof Tegnér, med vilken han sedan
dagligen umgicks. Förutom vad Jireceks
artiklar sålunda meddelade om personliga
förbindelser med svenska vetenskapsmän, fingo
de också för Böhmens räkning en annan
uppgift. I skildringen från Lund skriver Jirecek
om Esaias Tegnér och Frithiofs saga, redogör
för verkets innehåll och framhåller dess
oerhörda betydelse. Han skildrar också skaldens
hem, där de olika upplagorna av Frithiofs
saga äro samlade liksom översättningarna till
andra språk, och slutar: »Kanske vi i sinom
tid också skola få se en tjeckisk.»
Frithiofs saga var dock icke så fullständigt
okänd hos oss, som man av Jireceks ord skulle
kunna förmoda. Redan 1866 hade skalden Jan
Neruda riktat uppmärksamheten på de
fornnordiska sångerna och översatt ett mindre
antal, varvid han hämtade sitt stoff
huvudsakligen från isländskan och danskan. Under
det följande årtiondet visade sig i tidskrifterna
Lumfr och Osvëta översättningar av valda
stycken ur Frithiofs saga. Dessa översättningar
hade gjorts av F. Doucha och K. Chudoba,
vilka kände till originalets språk. Några år
senare framträdde en tredje översättare, som
icke nöjde sig med valda delar utan översatte
det Tegnérska verket i dess helhet.
Det var skalden J. V. Slådek (1845—1912).
Han hade som ung vistats i Amerika och
medförde därifrån kännedom om engelska språket
och intresse för engelsk och amerikansk
litteratur, och inom denna sfär faller hans
främsta översättargärning, tolkningen av så.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
