Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Dalmålningar. Av Gerda Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetarna i vingar den av Rättviksmålaren DAS 1843.
Z ornmuseet.
Dalmålningar
Av Gercla Boethius
ANKEN uppstår då och då att det
intresse som vid slutet av 1800-talet samlat
sig kring land, folk och kultur i Siljansdalen
beror på en rad tillfälligheter och är
överdrivet. De pittoreska dräkterna,
kyrkbå-tarna och det mun viga och självsäkra folket
lockade först konstnärer och sedan turister
i tätnande led. Vasaminnena bidrogo till
stämningsvärdet och genom Artur Hazelius
intensifierade intresse och samlingsiver
grundmurades ryktbarheten. Leksand blev
en av Sveriges förnämsta turistorter och
Zorn kom Moras gamla glans att stråla med
förnyad styrka.
Svante Svärdströms bok
Dalmålningar är emellertid ett klart vittnesbörd om
att det ej är en rad tillfälligheter som givit
Siljanssocknarna en särplats, utan att det
snarare är så att tillfälligheterna äro utslag
Svante Svärdström, Dalmålningar. Bonniers.
och följder av ett ganska ovanligt, starkt
och ursprungligt konstnärligt kynne. När
man bläddrar i den vackra volym, där
denna enastående folkkonst presenteras
häpnar man över rikedomen, den flödande
fantasien, känslan för form och färg och
även över den säkra begränsningen av
uppgifterna. Ingen av dessa bondemålare har
haft i tankarna att måla som Breda eller
Krafft, ej heller som Masreliez eller någon av
Faluns rumsdekoratörer. De ha hållit sig
inom en snäv dekorativ ram och utvecklat
sin konstart till mästerskap. Det borde vara
något att begrunda för nutidens
korrespondensskolor som i sin strävan att lära
alla att »måla tavlor» översvämma hela
landet med kvasikonst.
Dalmåleriet uppstod till synes
oförmedlat under Gustav III:s tid, men dess utövare
44 färgplanscher och 130 planscher.
543
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
