- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtiosjunde årgången. 1948 /
365

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Konsertkrönika. Ny svensk musik. Av Bo Wallner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Äönsertkrönika
Ny svensk m it s i k

Av Bo W alin er

®r

JJL. ARJE fullbordad konsertsäsong får vid
någon eftertanke sin alldeles speciella profil,
formad mindre genom raden av repertoirverk
än av den under året spelade nyare musiken.
Vad som i denna återblick på de båda
konsertterminerna hösten 1947 och våren 1948
också främst kommer upp till behandling är
det väsentligaste bland dessa nya
kompositioner och då med betoning på den inhemska
produktionen. Följden av ett sådant
betraktelsesätt måste bli en omvärdering av
de olika konsertsammanslutningarnas
funktion som aktualitetsförmedlare: sålunda rycker
Radiotjänst upp på en framskjuten plats,
medan Kungl. Teatern denna säsong kommer
något i skymundan, in i blickpunkten föres
också den till hösten femtonåriga
kammarmusikverksamhet som i namnet »Fylkingen»
redan angett sina strävanden. Stockholms
Konsertförening har under det gångna
spelåret varit en flitig förmedlare av nyare musik.
Genom omständigheter över vilka
sammanslutningen delvis inte kunnat bestämma har
inslaget av nyare svensk musik dock endast i
några fall varit av den art som här kommer
att behandlas, nämligen verk som kan
underordnas rubriken »modern musik».

* *

*



Hilding Rosenberg avgav för en del år
sedan en intressant deklaration om hur han
uppfattar musikskapandets innebörd i en så
händelsemättad tid som det andra
världskrigets.1

Musikskapandet, liksom allt konstskapande, blir för
mig drömmen om livet. En idealisering av
livsupplevelsen, ett försök att i toner och musikalisk form
bygga upp en idealbild av de erfarenheter som livets
yttre tvinga på. Men denna bild är för konstnären i
själva verket sanningen, måste vara sanningen,
sanningen om honom själv. Förmågan av stark vilja till
koncentration parad med teknisk yrkesskicklighet är
avgörande för ett verkligt konstskapande. Detta
kanske i ännu högre grad nu då yttervärlden bullrar in

1 Röster i Radio, 1940, nr 33.

Hilding Rosenberg diriger ar
»Josef och hans bröder».

så järnhårt och grymt. Även för mig är skapandet en
viljeakt. Är mörker omkring oss: skapa ljus! Förlorar
du tron på människan: skapa tro! Är sorg omkring
dig: skapa glädje!

Dessa ord som ännu sommaren 1948 inte
förlorat något av det väsentliga budskapets
prägel ger oss tacksamt anammade riktlinjer
till en djupare förståelse av Rosenbergs
musik från det sista decenniet, till hans under
åren ohämmade skapariver och till det höga
etos hans produktion utstrålar.
Problemställningarna — de av icke musikalisk art — i
de stora körsymfonierna »Johannes
uppenbarelse» och »Örtagårdsmästaren», i oratoriet
»Svensk lagsaga» och i det sceniska verket
»Lycksalighetens ö» bär också kännetecken
av att ha varit något livsviktigt för
tonsättaren: vi står inte inför ett ytligt tidsmanér,
inte heller inför en oreflekterad tidsspegling.
Och Rosenbergs inställning till de religiösa
ämnen han valt till utgångspunkt för sina

365

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:11:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1948/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free