- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtiosjunde årgången. 1948 /
442

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Revolutionens symboler i rättshistoriens belysning. Frihetsträd — hatt och mössa — blodsfana. Av Ernst Pfleging

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ernst P f I e g i n g

Revolutionsemblem.

Kopparstick i Musée Carnavalet.

identisk med tingsplatsen. Frihet undan
blodshämnd och förbud mot strid, »fred»,
härskade invid femdomstolslinden, under
vars grenar rättsförhandlingarna höllos
framför allt i Tyskland och Frankrike. Denna lind
skall, så heter det i en lågtysk uppteckning
av lagstadganden från 1500-talet, vara »fry»,
och detta även när inget domarting hålles.
På franska revolutionens tid skrev Abbé
Grégoire sin bekanta »Histoire patriotique
des arbres de la liberté», i vilken han anger
maj 1790 som datum för upprättande av
den första frihetslinden, varvid han
anknyter till sammanblandningen av maj
trädsresningen med frihetsträdet i Frankrike.
Som maj träd togs för övrigt mestadels inte
någon lind utan oftare en poppel. Albert
Mathiez har i sin förträffliga undersökning
över ursprunget till revolutionskulten i
Frankrike visat att Abbé Grégoire har satt
datum för det första revolutionsträdet för
sent. Majträd och linden vid tingsplatsen

äro inte identiska, om också senare en
viss sammanblandning berodde på att man
inte längre förstod frihetsträdets ursprung.
Från Frankrike utbredde sig seden att
upprätta frihetsträd över hela Europa, redan
1832 demonstrerade tyska demokrater mot
sina furstar med frihetsträd, frygisk mössa
och svartrödgyllene fanor, 1848 kom
frihetsträdet ännu en gång mycket ofta till
användning för att emellertid sedan lika
snabbt försvinna ur det allmänna
medvetandet. Att trädet uppfattades som heligt,
som representant för gudomen, därom
vittnar framför allt också strafflagstiftningen
från franska revolutionen, politiska
nidingsdåd mot träd bestraffades särskilt strängt.
Då frihetsträdet dog eller skadades påbjöds
offentlig sorg. Redan före den stora franska
revolutionen spelade det ständigt gröna
barrträdet en betydelsefull roll som politisk
frihetssymbol i de nordamerikanska
staternas befrielsekamp. Härvid erinrar man sig
den egenartade kult som ägnades den åt
Attis helgade tallen, »sacrus pinus», som i
antiken var inhemsk särskilt i de asiatiska
provinserna av romarriket. På staten
Massachusetts’ mynt förekommer redan 1652 ett
»pine tree» som frihetssymbol för New
England. År 1770 hissade de radikala
frihetskämparna, »Sons of Liberty», på ett högt
barrträd en röd fana som revolutionstecken.
Snart därefter kom en egenartad
kombination av den röda (eller också den blåa) fanan
med trädsymbolen i form af »Pine Tree
Flag» i bruk, vilken under åren 1775—-77
var de amerikanska stridskrafternas
officiella symbol. Högst betecknande är den
inskrift som ofta står att läsa på denna
flagga: An Appeal to Heaven. Det var vädjan
till den gudomliga naturrätten, till Gud,
som enligt den medeltida »Sachsenspiegel»
i sig är lagen, det var ropet på »den
gamla goda rätten». Kunskapen om
rätts-och frihetsträdets ursprungliga betydelse
hade alltså ingalunda hos kolonisterna
gått helt förlorad. Tydligare än annars

442

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:11:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1948/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free