Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Handskriftsfyndet i Judaöknen. Av Oscar Löfgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handskriftsfyndet i Judaöknen
enda; beduinerna hade troligen råkat bryta
av det spröda pergamentet vid den första
undersökningen. Denna text visade sig vara
förut okänd; den företedde likheter med en
i Kairogenizan upptäckt text, som
tillskrivits en till Damaskus utvandrad judisk sekt
och därför fått namnet »Damaskusskriften».
Amerikanerna ha döpt det nyfunna
dokumentet till »sektskriften» (Sectarian
Docu-ment). Den sista rullen har, såvitt jag vet,
ännu inte öppnats. Den är starkt mumifierad,
dock inte värre än att man kan hysa gott hopp
om att kunna läsa avsevärda delar av texten.
Denna är icke skriven på hebreiska, utan på
arameiska, Jesu modersmål. Detta framgår
av ett lösbrutet fragment. Trever har också
tolkat en liten bit av texten och trott sig
igenkänna »Lameks bok», en i en gammal
kanonförteckning omnämnd judisk apokryf,
tillskriven den från i Mos. 4 välkände
kraftkarlen Lemek. Det skall bli intressant att se,
om denna hypotes besannas, då rullen
öppnas. Betydelsen ur rent språklig synpunkt
av en nytillkommen text på äldre arameiska,
förmodligen av bibelarameiskans typ, behöver
inte särskilt poängteras. Senare meddelas,
att Trever bland syrerna tillhöriga fragment
även identifierat ålderdomliga brottstycken
av profeten Daniel.
Knappt hade den lärda världen hunnit
hämta sig från den chock som amerikanernas
rapport berett, förrän en uppsats av prof.
Ginsberg i den amerikanska Jerusalemskolans
»Bulletin» för dec. 1948 klargjorde, att de av
syrerna förvärvade rullarna bara utgjorde
ena hälften av grottfyndet. Sex enheter,
visserligen mindre till omfånget och sämre
bibehållna, hade förvärvats av det hebreiska
universitetet i Jerusalem. Den judiske
arkeologen Sukenik publicerade omedelbart en
elegant utstyrd skrift på hebreiska om fyndet
med förträffliga reproduktioner av
fragmenten, tyvärr i liten upplaga. På grund av
kriget i Palestina nådde t. v. bara ett exemplar
av boken U. S. A. och refererades av
Ginsberg i dennes uppsats. Det framkom nu, att
även de övriga rullarna erbjudits åt judarna.
Sukenik hade t. o. m. fått låna Jesajarullen
över en natt och därvid passat på att kopiera
två kapitel. Deras text avtrycks i hans bok
parallellt med den vanliga masoretiska texten.
Judarnas förvärv omfattar, som jag redan
nämnt, sex enheter. Tre av dessa höra
samman och innehålla en samling hebreiska
lovpsalmer efter mönstret av de bibliska. Hym-
Syrernas femte rulle, troligen
innehållande Lameks bok på arameiska.
Foto: J. Trever
nerna, som inledas med orden »Jag lovar dig,
Herre», erinra i stilistiskt avseende starkt om
bibelns psalmer. Rent religiöst erbjuda de
en tydlig bild av efterdiktning. Att diktaren
stundom når högt i sitt patos torde framgå
av följande båda brottstycken.
I.
Jag lovar dig, Herre, ty du har återlöst min själ från
graven.
Du har låtit mig stiga upp ur fördärvets dödsrike till
en evig höjd.
Jag vill vandra den rätta vägen utan tvekan och erfara,
att för den du format av stoft finnes plats i en evig
gemenskap.
Ty en motspänstig ande har du renat från stor skuld,
så att han får tillträde till den plats, där de heligas
här står,
2—Ord och Bild, 6o:dc år g.
*7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
